Våra synpunkter baseras på vilka effekter utredningens olika förslag har på konkurrensen på postmarknaden. Arena för framtidens distribution verkar för en ökad konkurrensen på postmarknaden och samlar företag och organisationer som konkurrerar med Postnord.

Sammanfattning

• Förslaget om statsstöd avstyrkes med motiveringen att behovsanalysen är bristfällig och att förslaget kommer att skada konkurrensen på postmarknaden. Beräkningar och prognoser till grund för förslaget om statligt stöd är framtaget av Postnord själva utan extern verifiering.
• Förslaget om att regulatoriskt ändrad definitionen av brev och exkludering paketbrev från övrig brevaffär avstyrkes med motiveringen att förslaget ytterligare förstärker en redan felaktig bild av den traditionella brevaffärens lönsamhet. Utredningen visar dessutom tydliga brister i analysen av paketmarknaden och dess förutsättningar.
• Förslaget om bibehållen omfattning på den samhällsomfattande posttjänsten tillstyrkes.
• Utredaren har inte utrett hur konkurrensen kommer att påverkas av de förslag man lägger fram. Flera av förslagen riskerar förstärka eller till och med permanenta ett de facto monopol för Postnord.
• Förslaget om ändrad befordringstid tillstyrkes då det innebär att de olika aktörernas produkter blir  mer jämförbara.
• Arena för framtidens distribution instämmer i Konkurrensverkets förslag om en utredning om tillträdesreglering, vilket framförs i deras remissvar.

Bakgrund

”Regeringen beslutade den 1 oktober 2020 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att utreda möjliga finansieringsmodeller för den samhällsomfattande posttjänsten (SOT). Utredaren ska också överväga vilken omfattning som den samhällsomfattande posttjänsten bör ha och vilka konkreta

tjänster som bör ingå i den.”

Redan inledningsvis kan konstateras att direktiven utgår från att framtidens samhällsomfattande posttjänst(er) kommer att behöva ekonomiskt stöd för att kunna upprätthållas. Till stöd för denna utgångspunkt har utredaren sedermera, tagit till sig estimat, prognoser och siffror från den störste intressenten i frågan, Postnord. I utredningen framhålls också att Postnords inlämnade uppgifter kring intäkter, lönsamhet, estimat etcetera är affärshemligheter som ej kan redovisas (sid 496, 1: a stycket)

Det är anmärkningsvärt att centralt underlag för utredningens förslag inhämtas direkt från den part som kommer att beröras mest av utredningens slutliga förslag och som själv har en marknadsandel på cirka 80 procent.  Hela fundamentet till utredningen och dess slutsatser är således skapat av den part som har störst intresse av att få till en för dem positiv förändring av förutsättningarna för den samhällsomfattande posttjänsten och dess finansiering.

Ett absolut minikrav är att dessa uppgifter redovisas öppet och att faktamaterial granskades av en oberoende, icke jävig, part innan uppgifterna kan läggas till grund för en analys kring finansieringsbehov.

Ställningstagande till de förslag i utredningen som påverkar konkurrenssituationen

1.    Statsstöd och finansieringsmodeller

Utredningen föreslår att Postnord skall få statligt stöd för den samhällsomfattande posttjänsten. Beloppen som föreslås är ansenliga och innebär betydande kostnader för staten. Sammantaget föreslås Postnord få drygt 4 miljarder kronor av skattebetalarnas pengar under en femårsperiod (2026–2030) för att bedriva sin verksamhet på en i övrigt avreglerad marknad.

Vår kommentar:

Utredningens förslag om statsstöd avstyrkes. Ett statligt stöd som utredningen föreslår till marknadsledaren Postnord på en fri marknad kommer att underminera en fungerande konkurrens. Detta gäller i synnerhet den svenska postmarknaden då den, som alla postmarknader, är förknippad med höga fasta kostnader och fallande volym. Statliga Postnord, som enkom föreslås få stödet, äger den enda rikstäckande infrastrukturen för postutdelning och har därmed ett i den bemärkelsen ointagligt försprång gentemot sina konkurrenter. Att ge ekonomiskt stöd ur statskassan till Postnord skulle omintetgöra den bräckliga konkurrens som funnits de senaste 30 åren och som givit Sverige bland de lägsta portokostnaderna och den bästa postservicen i Europa.

Ur betänkandet, sid 577:

”Av våra direktiv framgår att syftet med uppdraget är att klargöra hur den samhällsomfattande posttjänsten ska finansieras när den inte längre kan vara fullt ut självfinansierad.”

Regeringen har med ovan formulerat syfte som grund, och utan ge utredaren uppdraget att närmare verifiera antagandet, konstaterat att alternativ till självfinansiering förr eller senare är nödvändig.

Förslaget i betänkandet baseras uteslutande på prognoser och estimat framtagna av tillhandahållaren av den samhällsomfattande tjänsten (SOT) -Postnord – utan att dessa ifrågasätts, analyseras eller verifieras.

Postnord har presenterat en vinklad bild av sin verksamhet i syfte att få ekonomiskt stöd för en verksamhet som i själva verket är lönsam. Postnords antaganden och sifferestimat gällande sin förmåga att tillhandahålla SOT är dessutom hemlighållna i betänkandet.

”Postnord har för oss redovisat rörelseresultatet för detta affärsområde och prognoser för detta rörelseresultat för 2022–2024. Uppgifterna är dock affärshemligheter och kan inte redovisas i detta betänkande.” (sid 496)

Detta är i sig anmärkningsvärt och vidare tillstår utredningen att den inte granskat beräkningarna på sidan 497:

 ”Mot bakgrund av den korta tid som återstod av vår utredningstid när Postnord hade möjlighet att göra beräkningarna (nettokostnad för SOT, vår anm.) utifrån en aktuell affärsplan har det inte funnits möjlighet för oss att granska beräkningarna. Vi har alltså inte bedömt om beloppen som redovisas nedan till exempel har beräknats enligt en korrekt metod.”

Ovanstående skrivning går inte att tolka på annat sätt än att Postnords beräkningar inte är vidimerade, ens av utredningen, än mindre av någon oberoende part.

På sidan 442 finns en liknande skrivning:

”En del information som vi lämnar nedan är uppdaterad utifrån nettokostnadsberäkningarna. Dessa har Joakim Levin (PTS, vår anm.) inte granskat.”

Utredningen har också bett Postnord beräkna ”kostnader för att upprätthålla olika servicenivåer i den samhällsomfattande posttjänsten” (sid 441). Dessa beräkningar har Joakim Levin, PTS, granskat. Enligt Levin är dessa beräkningar i stort rimliga. Dock är PTS expert tydlig med att beräkningarna inte ska ”betraktas som enskilda värden med stor träffsäkerhet, utan det är i stället lämpligt att betrakta resultaten för de enskilda åren i form av intervall inom vilket det är sannolikt att resultatet för respektive år utfaller.” (sid 442).

Analysen gällande finansieringsbehov inte  är genomarbetad, än mindre tillräckligt genomlyst av en oberoende part.

Arena för framtidens distribution efterlyser en motivering till varför utredningen menar Postnords resultatberäkningar ska göras på en bas där paketbreven är exkluderade från övriga brevtjänster (SOT). På sidan 495 står följande att läsa:

”Postnord bedömer att bolagets brev-verksamhet, exklusive paketbreven, kommer att generera ett negativt rörelseresultat om uppemot 200 miljoner kronor 2024.”

Det är anmärkningsvärt att utredningen har accepterat detta sätt att räkna. Trovärdigheten i Postnords beräkningar eroderas helt när Varubrevet (PN:s benämning på paketbrev) exkluderas från brevsortimentet. Varubrevet tillför de facto en ansenlig intäkt och lönsamhet i brevnätet och den intäkten kommer naturligtvis övriga brevtjänster som produceras i brevnätet till godo.

Det saknas motivering till varför utredningen inte särredovisar brev- respektive pakettjänsternas lönsamhet, alternativt, brev- och paketnätens lönsamhet var för sig. Utredningen borde ha redovisat beräkningar där varubrev/paketbrev ingår för att ge en korrekt bild av Postnords förutsättningar.

Det är oacceptabelt att utredningen nöjer sig med ett så svagt kalkylunderlag för att konstatera behov av statligt stöd till marknadens största aktör.

Summorna som utredaren föreslår i statligt stöd är, som nedan tabell anger, ansenliga. Fem års statligt stöd (drygt 4 MDR) överskrider med råge den samlade omsättningen (under 5 år) för alla Postnords konkurrenter på brevmarknaden. Även den uppskattade ”rimliga vinsten” (nedan tabell) för Postnord skulle vara väsentligt större än konkurrenternas samlade omsättning.

2.    Ändrad brevdefinition

Utredningen föreslår en ändring av brevdefinitionen. Istället för att som idag ha enbart mått och vikt som definierande egenskaper skulle enligt utredningens förslag brevet definieras också av innehållet. Endast försändelser med ”skriftligt” innehåll ska enligt förslaget kunna definieras som brev. Försändelser som innehåller ”saker” det vill säga annat än skriftliga meddelanden ska inte kunna definieras som brev.

Vår kommentar:

Utredningens förslag om ändrad brevdefinition avstyrkes.

En ändring av brevdefinitionen enligt utredarens förslag skulle vara mycket gynnsamt för Postnords konkurrenskraft avseende paketbrev (Varubrev vår anm.) och i motsvarande mån vara till förfång för Postnords konkurrenter.

Det har varit, och är, fundamentalt för konkurrensen på marknaden att paketbreven i lagstiftningen även fortsättningsvis definieras som ett brev. Produkten produceras som ett brev (i brevnätet av brevbärare) med tillhörande ekonomiska fördelar. En produkt som inte skulle bli föremål för reglering enligt postlagen men fortfarande kunde produceras kostnadseffektivt i brevnätet skulle högst sannolikt ytterligare minska förmågan för övriga brevoperatörer att konkurrera på lika villkor och göra det omöjligt för renodlade logistikbolag att konkurrera med Postnord i detta produktsegment. Detta samtidigt som paketbrevet fortsatt skulle förse brevnätet med stora och växande intäkter och lönsamhet och på så sätt tillföra ekonomisk stadga till övriga brevtjänster.

Utredaren inleder sitt resonemang om behovet av en ändrad definition med nedanstående punkter (sid 425):

• ”…omfattningen av denna posttjänst i Sverige vidare än vad som föreskrivs i postdirektivet…”
  • ”…skulle kunna leda till att kommissionen ifrågasätter att en

statsstödsanmälan avser endast tjänster av allmänt ekonomiskt intresse”

• ”För detta talar också omständigheten att bestämmelsen i viss mån upplevs som svårbegriplig”

Att definitionen av det samhällsomfattande uppdraget skulle vara ”svårbegripligt” är inte välunderbyggt. Definitionen ”Alla adresserade försändelser upp till 20 kg” är en mycket tydlig definition.

Utredningens förslag om ändrad definition av ”Brev” (enligt föreslagen ny definition endast skriftligt innehåll) och därmed uteslutande av ”Paketbrev” (varuinnehåll) från Postnords ansvar som utsedd tillhandahållare av SOT riskerar att försämra konkurrensen avseende paketbrev ytterligare.

Utgångspunkten i betänkandet är att paketbrev, enligt utredningen, huvudsakligen konkurrerar med övriga logistikaktörers pakettjänster och således definitionsmässigt i stället bör tillhöra paketmarknaden.

Det är en i stora delar felaktig slutsats. Visserligen kan det med fog antas att marknadens aktörer inklusive mottagarna uppfattar paketbrevet som just ett paket och inte ett brev. Dock måste man här kunna skilja på behovet av marknadslogik å ena sidan och å andra sidan behov av en väl fungerande konkurrens som kommer hela marknaden till godo. Här måste man också förstå skillnaden mellan utdelningsnäten, Brev vs Paket. Det är samma postoperatörer som konkurrerar om paketbreven som också konkurrerar om breven med skriftligt innehåll.

En viktig skillnad som utredaren inte djupare analyserar är förutsättningarna (olika utdelningsnät) och därmed egenskaperna som olika paketprodukter på marknaden har.

Exempelvis har paketbreven inte försäkring för innehållsvärdet, identifiering av mottagaren eller kvittens på mottagande. Alla dessa egenskaper finns på pakettjänster som levereras till ombud/paketbox/dörr.

Paketmarknaden är således inte homogen där alla produkter och dess aktörer konkurrerar med alla andra produkter och aktörer på paketmarknaden. Paketmarknaden är snarare heterogen och de olika aktörerna har sedan länge nischat in sig på olika segment av marknaden och där överlappningen inte är så stor. Detta faktum gäller i synnerhet den överlappning mellan s.k. paketbrev med leveranspunkt postlådan och övriga paketprodukter med leveranspunkt ombud/paketbox/dörr som utredaren menar finns.

Utredaren för också ett resonemang om att det kan komma att ske en överströmning från paketbrev (som föreslås få 3 dagars leveranstid) till övriga pakettjänster (med hög andel övernatt eller 2 dagars befordran). Här är viktigt att förstå att merparten av Postnords paketbrev (1: a klass) inte alls berörs av varannandagsutdelning. Den i utredningen antagna överströmningen kommer alltså sannolikt inte att ske och det alldeles oavsett attraktiv prissättning på pakettjänster till ombud/paketbox/dörr. Prisskillnaden samt skillnaderna i egenskaper och funktion mellan tjänsterna är helt enkelt för stor.

Detta har i sin tur att göra med väsentliga kostnadsskillnader mellan utdelningsnäten (Brev/Paket) och därmed deras effektivitet. Merparten av paketbreven levereras varje dag och övernatt i en särskild utdelningsslinga skild från varannandagsutdelning. Postnords brevnät är rikstäckande och mycket kostnadseffektivt vilket leder till en prislapp för paketbrevet som inga ombuds/paketbox/dörr-paket kan konkurrera med. De enda aktörer som idag har en rimlig möjlighet att konkurrera med Postnords paketbrev är CityMail och morgontidningsutdelarna Early Bird. Övriga aktörer på paketmarknaden har inte ett brevnät att tillgå för sina leveranser och därmed en i stort sett obefintlig förmåga att konkurrera direkt med paketbreven.

Den föreslagna ändringen gällande definitionen av brev (i framtiden enligt förslaget endast skriftliga meddelanden) bidrar till att fortsätta dölja det faktum att brevnätet är lönsamt. Hittills har Postnord dolt detta genom att självsvåldigt redovisa varubrevets intäkter under produktområdet logistik trots att varubrevet, enligt nuvarande definition, är ett brev och produceras i brevnätet. Således framstår brevaffären i sämre dager än den faktiskt är.

Den föreslagna förändringen av definitionen gällande brev kommer enligt vår bedömning ytterligare försvaga konkurrensen avseende paketbrev. Huvudskälet till den bedömningen är att förändringen skulle medföra att Postnord kan fortsätta producera sina varubrev (paketbrev enligt Postnords definition) i brevnätet, med hög effektivitet och med hög lönsamhet, utan att som utpekad tillhandahållare av SOT framgent underställas postlagens regelverk kring prissättning d.v.s. öppen för insyn, icke diskriminerande och kostnadsorienterat.

Detta skulle medföra en för Postnord ökad handlingsfrihet för varubreven och för konkurrerande aktörer (huvudsakligen Citymail och Early Bird) likaledes en stor konkurrensmässig nackdel då Postnord lättare skulle kunna prissätta utan postlagens krav. PTS insyn skulle också försvåras av att alla paketmarknadens aktörer gemensamt tillhandahåller SOT. Därtill bedömer vi att det finns en betydande risk för korssubventionering mellan brevnätets övriga produkter och paketbreven eftersom dessa produceras i samma distributionsnät, brevnätet.

Vår uppfattning är att alla produkter som produceras i ett brevnät också regulatoriskt skall betraktas av lagstiftaren som ett brev.

3.    Samhällsomfattande posttjänsten (SOT)

Utredaren föreslår att den samhällsomfattande posttjänsten skall vara intakt.
Vår kommentar:Utredningens förslag om bibehållen omfattning på den samhällsomfattande posttjänsten (SOT) tillstyrkes.

Utredningen föreslår att adresserade brev och paket upp till 20 kg även framgent ska vara basen för SOT. Bibehållen omfattning av SOT är helt avgörande för att en konkurrens på postmarknaden överhuvudtaget skall vara möjlig.

Arena för framtidens distribution avstyrker dock att SOT på paketmarknaden ska tillhandahållas av marknaden som helhet. Detta gäller i synnerhet om paketbreven skall anses tillhöra paketmarknaden i stället för som idag brevmarknaden.

Att utgå från att marknadens samtliga aktörer, gemensamt, kan efterleva lagstiftarens krav gällande prissättning är inte realistiskt. Postnord, har ett geografiskt överlägset och mycket effektivt utdelningsnät att tillgå. Om inte särskild tillsyn utövas på Postnord i egenskap av utpekad leverantör av SOT även för paket så föreligger en betydande risk för korssubventionering och osund konkurrens.

 Som tidigare angivits konkurrerar inte paketbrev med övriga paketprodukter i någon nämnvärd utsträckning. Eftersom Postnords paketbrev produceras i ett överlägset och mycket konkurrenskraftigt brevnät kan det med fog antas att konkurrensen missgynnas av att paketbrevet ej längre skall anses vara ett brev per definition.

Utredningen har inte djupare analyserat effekterna av att merparten av Postnords paketbrev distribueras varje dag och övernatt. Varubrev 1: a klass produceras i en särskild utkörningsslinga, en så kallad tunn slinga, och levereras varje dag. Således berörs inte denna tjänst av varannandagsutdelning. Med stor sannolikhet behålls denna ordning av Postnord även om befordringstiden allmänt inom brevtjänsterna ändras till 3 dagar i stället för som idag 2 dagar.

Överströmningen från paketbrev till andra pakettjänster, som utredaren resonerar kring, kommer sannolikt inte att ske. Snarare kommer Postnord få ytterligare ekonomiskt utrymme att stödja sitt varubrev till förfång för övriga konkurrenter som i huvudsak är postoperatörer som inte föreslås få något statligt stöd.

Med ett paketbrev som inte längre har en utpekad tillhandahållare utan i stället marknaden i sig så ökar komplexiteten för en effektiv tillsyn från berörda myndigheter.

Även om paketbreven även i framtiden omfattas av SOT så finns en betydande risk för minskad insyn, svagare kostnadsorientering och därtill risk för ökad diskriminering av kunder. Detta har inte analyserats av utredningen.

Redan idag är övriga paketleverantörers tjänster prismässigt chanslösa mot paketbreven generellt eftersom de produceras med så olika förutsättningar. Den förändring i SOT som utredaren föreslår ökar risken för att prisgapet mellan paketbrev och övriga pakettjänster ökar ytterligare då övriga pakettjänster produceras i ett logistiknät.

4.    Utdelningsfrekvens

Förslaget om att dagens kvalitetskrav, 95% utdelat inom två (2) arbetsdagar, utökas till tre (3) dagar tillstyrkes.

Arena för framtidens distribution anser förslaget innebär att Postnords brevprodukt (1:a klass brev) närmar sig konkurrenternas erbjudande rent funktionellt. Det blir helt enkelt lättare att jämföra de olika aktörernas erbjudande på marknaden.

5.    Övrigt

Arena för framtidens distribution instämmer i förslaget från Konkurrensverket att en tillträdesreglering bör utredas. Förslaget framförs i deras remissvar. Förutsättningar för en stärkt konkurrens på postområdet kan skapas genom att införa någon form av tillträdesreglering till Postnords distributionsnät.

Stockholm den 2 juni 2023

Håkan Malmros
Förbundsordförande, Fria postoperatörers Förbund

Eva Glückman
Vd, Grafiska Företagen

David André 
Vice Vd, 21 Grams

Roland Tipner
Grundare, Svensk direktreklam (SDR)

Postfinansieringsutredningen föreslår miljardbelopp i statstöd, trots att Postnord hemlighåller viktiga ekonomiska underlag. Arena för framtidens distribution är starkt kritiska till utredningen, både för att den bygger på osäkra underlag och för att den skulle hota den bräckliga konkurrens som finns på postmarknaden.

Utredningen (SOU 2023:4) presenterade måndagen den 30 januari sitt betänkande för civilminister Erik Slottner (KD). Utredningen föreslår bland annat att Postnord ska få statsstöd.

Utredningens förslag kommer att påverka en mängd aktörer på och kring postmarknaden, menar Arena för framtidens distribution, som är ett nätverk som samlar branschens aktörer, däribland branschorganisationerna Fria Postoperatörers Förbund och Grafiska Företagen.

– Det vore anmärkningsvärt om regeringen går med på att ge Postnord ett årligt statsstöd på nära 1 miljard kronor. Ett statsstöd till Postnord är direkt skadligt för den bräckliga konkurrens som finns på postmarknaden. Det förslaget måste regeringen stoppa, säger Håkan Malmros, förbundsordförande i Fria Postoperatörers Förbund och en av huvudmännen i Arena för framtidens distribution.

Anmärkningsvärt är att utredningens resonemang om behovet av statligt stöd till Postnord för att upprätthålla den samhällsomfattande tjänsten enbart baserat uppgifter och prognoser från Postnord.

Trots att brevvolymerna har fallit i mer än 20 år har Postnord under hela denna period tjänat mycket pengar på brevverksamheten. Det konstaterar även utredningen: ”Postnords verksamhet inom den samhällsomfattande posttjänsten har hittills genererat vinst.” Utredningen hänvisar till Postnords prognoser framöver men redovisar inte siffror med hänvisning till att de utgör affärshemligheter. Arena för framtidens distribution kritiserar hemlighetsmakeriet och ifrågasätter trovärdigheten i Postnords prognoser. Arena för framtidens distribution menar att Postnords prognoser vid flertalet tillfällen visat på sämre utfall än vad som sedan blivit fallet.

– Att en statlig utredning rekommenderar att ett statligt affärsdrivande företag som verkar på en konkurrensutsatt marknad ska få skattesubventioner baserat på att det statliga företaget tror att man kan komma att få lönsamhetsproblem i en verksamhet som hittills alltid genererat vinst är magstarkt. Ansvariga politiker måste också ifrågasätta prognoserna och hemlighetsmakeriet, säger Eva Glückman, vd för Grafiska Företagen och en av huvudmännen i Arena för framtidens distribution.

Bakgrunden till att utredningen tillsattes var att den tidigare regeringen gjorde bedömningen att om inte kraven på den samhällsomfattande posttjänsten sänks kan portointäkterna om några år inte förväntas vara tillräckliga för att finansiera tjänsten. Utredning fick i uppdrag att föreslå möjliga alternativ finansieringsmodeller för tjänsten.

– Utredningens utgångspunkt är direkt felaktig. Det naturliga sättet att hantera fallande brevvolymer är justeringar av tjänstens utformning och prissättning. Det har fungerat bra hittills. Att nu överge denna princip och öppna för skattefinansiering är en principförändring som belastar skattebetalarna, förstör konkurrensen och effektivt bromsar utvecklingen på postmarknaden, säger David André, vice vd 21 Grams och en av huvudmännen i Arena för framtidens distribution.

I Sverige finns det till skillnad mot i många andra länder en viss – om än bräcklig – konkurrens på brevmarknaden. Detta är en viktig förklaring till att det är förhållandevis billigt att skicka brev i Sverige. Det är också en viktig förklaring till den kontinuerliga utvecklingen av marknaden.

Kontaktpersoner:

Håkan Malmros
Förbundsordförande, Fria postoperatörers Förbund, 070 529 09 09

David André
Ledamot styrelsen Fria Postoperatörers Förbund och vice Vd 21 Grams, 073 316 22 84

Om Arena för framtidens distribution

Arena för framtidens distribution är ett initiativ av branschorganisationer och privata företag inom produktion och distribution av försändelser som bedriver opinion och kunskapsspridning sedan 2018. Arenans aktörer verkar för en sundare konkurrens och ökad mångfald på de marknader där Postnord bedriver verksamhet.

Bakom Arenan står  Fria Postoperatörers Förbund, Grafiska Företagen, Svensk Direktreklam och 21 Grams som tillsammans företräder ca 450 medlemsföretag med ca 14 000 anställda.

Till: Statsrådet Ibrahim Baylan, Näringsdepartementet

För kännedom: Ordförande i näringsutskottet Lars Hjälmered, Riksdagen

Med anledning av EU-kommissionens beslut om otillåtet kapitaltillskott till Postnord

 I början av september meddelande EU-kommissionen att två kapitaltillskott under 2017 från ägarna svenska och danska staten till Postnord är otillåtna. Beslutet från kommissionen innebär att Postnord måste betala tillbaka 400 miljoner svenska kronor till svenska staten och 267 miljoner svenska kronor till den danska staten.

Kommissionen konstaterar att kapitaltillskottet innebar Postnord fick en orättmätig ekonomisk fördel framför sina konkurrenter.

Huvudmännen för Arena för framtidens distribution består av företag och organisationer som verkar för ökad konkurrens och mångfald på de marknader där Postnord är verksamma.

Vi är starkt bekymrade över den bräckliga konkurrensen på många delar av postmarknaden.

Postnord kommenterade beslutet med att de avvaktar besked från ägarna hur återbetalningskravet ska hanteras och menade att Postnord ”naturligtvis betalar tillbaka om ägarna säger det.”(DN 13/9-21)

Ännu har inget besked lämnats från den regeringen i egenskap av ägarföreträdare om hur och när återbetalningen ska ske.

Att Postnord under lång tid disponerat och allt jämt disponerar stora summor kapital som man inte har rätt till utgör en snedvridning av konkurrensen. Vi är därför angelägna om att beloppen återbetalas snarast möjligt.

Mot denna bakgrund undrar vi när Postnord kommer att verkställa den återbetalningen av de kapitaltillskotten som EU-kommissionen förklarat som otillåtna.

Stockholm i oktober 2021

Håkan Malmros
Förbundsordförande, Fria postoperatörers förbund

Ravindra Parasnis
Vd, Grafiska företagen

Roland Tipner
Grundare, Svensk direktreklam (SDR)

Stefan Blomqvist
Vd, 21 Grams

Motion 2021/22:1997 av Anders Hansson (M)

 

Översyn av konkurrensförhållandena på den svenska postmarknaden

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn av konkurrensförhållandena på svenska postmarknad bör göras vari även förslag på konkurrensfrämjande åtgärder bör presenteras och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Formellt avreglerades postmarknaden 1993, men likväl har Postnord en mycket dominerande ställning. I sin rapport; Svensk postmarknad 2021, konstaterar Post och Telestyrelsen (PTS) att statligt ägda Postnord under 2020 ökat sin marknadsandel och har idag närmare 80 % av marknadsandelen på brevmarknaden.

Genom systematisk integration av hela produktionskedjan har Postnord expanderat sin verksamhet till nya områden; morgontidningsdistribution, logistiktjänster, pakethantering, tryckeri, print- och kuverttjänster m.m. Rent företagsmässigt är detta självfallet ett klokt agerande, men syftet med ett statligt ägt bolag bör inte vara att konkurrera ut andra aktörer på marknaden. Till syvende och sist blir detta en fråga för ägarna, i detta fall staten, att ta ställning till.

År 2016 redovisade postlagsutredningen sin rapport SOU 2016:54 vari behovet av ökad konkurrens på postmarknaden betonades.

När regeringen tillsatte utredningen om den samhällsomfattande posttjänsten år 2020 utelämnades konkurrensfrågan helt. Visst kommer denna troligtvis beaktas, men likväl ingick det inte i utredarens uppdrag att utreda konkurrensen eller komma med förslag som kunde förbättra densamma.

En översyn av rådande konkurrensförhållande på postmarknaden bör, med anledning av ovanstående, göras och i samma uppdrag bör redovisas vilka konkurrensfrämjande åtgärder som bör vidtas i framtiden för en stärkt konkurrens på postmarknaden. Detta kan även innebär förslag på åtgärder avseende Postnords ägande och drift.

 

 

Anders Hansson (M)

 

 

 

 

 

Faktum är att Postnord har alla möjligheter de behöver för att driva en lönsam brevverksamhet redan i dag, även med fallande volymer, skriver Håkan Malmros med flera.

De statligt anställdas fackförbund ST är kritiskt till Postnords utrullning av varannandagsutdelning och lanserar ett radikalt förslag. ST vill att skattebetalarna ska swisha över pengar för att slopa varannandagsutdelningen. Och det stannar inte där, utan ST vill även att Postnord ska få statliga bidrag för den s k samhällsomfattande posttjänsten. Låter ansvarslöst enkelt men en subventionspolitik till Postnord får större konsekvenser än vad ST vill säga eller förstår.

Postnord redovisade förra året en vinst på 1,7 miljarder kronor. Att med detta resultat – det bästa i Postnords historia – komma fram till ståndpunkten att skattebetalarna ska öppna plånboken och överföra pengar till detta bolag är en prestation.

Skulle staten börja skattefinansiera delar av Postnords verksamhet slår man in på en väg som inte bara leder bort från marknadsmässighet utan också innebär ett principgenombrott som kommer att generera ständigt nya krav på ökande subventioner. Subventioner till Postnord kan bli ett slukhål i statens finanser.

ST öppnar även för att införa en s k kompensationsfond, som innebär att alla postoperatörer ska betala för den samhällsomfattande posttjänsten. Det är inte utan att man undrar varför.

För det första har Postnord de sex senaste åren inte redovisat hur ekonomin i den svenska brevverksamheten ser ut. Mycket tyder på att den fortfarande går med ett överskott, trots att brevvolymerna fallit kraftigt i mer än 20 år. En viktig förklaring till detta är den lilla konkurrens som finns och som leder till ständiga förändringar och förbättringar i såväl Postnords som dess konkurrenters verksamhet.

För det andra finns det ingen logik i förslaget. Om det är så att Postnord inte tjänar pengar på att dela ut brev hur skulle man då kunna finansiera denna verksamhet genom att tvinga privata aktörer att betala för den? Det kommer ju i så fall leda till att dessa få, små och sköra bolag snabbt försvinner från marknaden. Svag eller ingen konkurrens kommer att leda till högre priser och sämre service.

Den som skickar ett brev ska vara den som betalar för det. Inte skattebetalare, inte andra kunder och inte andra postoperatörer. Detta måste vara principen även i fortsättningen. Faktum är att Postnord har alla möjligheter de behöver för att driva en lönsam brevverksamhet redan i dag, även med fallande volymer. De kan numera höja portot i princip som de vill, de har sett till att de löpande kan justera ner servicenivån och framför allt, på drygt 90 procent av alla brev – på alla utom de som frankeras med frimärken – kan de höja priserna precis som de vill.

För de som tror att fri konkurrens och marknadsekonomi är rätt väg bör utgångspunkten för varje diskussion om postmarknadens framtida utformning vara att helstatliga Postnord fortfarande har en marknadsandel på 80 procent, en andel som dessutom ökar.

Vi som huvudmän för Arena för framtidens distribution, som arbetar för en ökad konkurrens på postmarknaden, håller med ST om att det inte finns en konkurrens på lika villkor. Det beror på att Postnord när postmarknaden avreglerades använde hela arsenalen av metoder för att begränsa konkurrenternas möjligheter att få marknadsandelar. Avregleringen av postmarknaden är ofullbordad. En ny postpolitik måste formas utifrån andra principer än att främja statligt ägda bolag.

Håkan Malmros

Förbundsordförande, Fria postoperatörers förbund

Ravindra Parasnis

Vd, Grafiska Företagen

Roland Tipner

Grundare, Svensk direktreklam (SDR)

Stefan Blomqvist

Vd, 21 Grams

Postnord är inte i den kris de målar upp. Postmarknadens verkliga problem är bristande kvalitet och långsam anpassning. Subventioner till Postnord är inte lösningen, skriver initiativtagare till Arena för framtidens distribution.

Det är inte regering och riksdag som beslutar om postpolitiken i Sverige. Den tillsatta postlagsutredningen är ett beställningsverk från Postnord. Ett resultat av ett intensivt lobbyarbete på socialdemokratiska statsråd som vill gynna statlig verksamhet. En utredning som utlovades skulle vara bred och skapade förhoppningar om en genomlysning av den svenska postmarknaden.

Resultat: en utredning som ska överväga statliga finansiering av Postnords så kallade samhällsomfattande posttjänst (SOT). Dessutom en förändring i en förordning som sänker kraven på hur lång tid det ska ta att dela ut brev.

Försämrad service

Med Postnord vid spakarna väntar försämrad service och subventioner från skattebetalarna. Parallellt med att dessa förändringar höjer Postnord portot.

”Skickligt och skamlöst”

Den verklighetsbild som Postnord har satt i sitt lobbyarbete är att den vikande brevvolymen framtvingar förändringar. I början av 2020 hävdades Postnord vara på ruinens brant. Både skickligt och skamlöst.

I går presenterade Postnord sitt resultat för 2020. Annemarie Gardshol, Postnords koncernchef, konstaterade då att med en vinst på 794 miljoner kronor är detta bolagets bästa årsresultatet sedan Postnord bildades 2009. Detta sker parallellt med att allt färre brev skickades.

Postnord är inte i kris. Postnord tjänar pengar, och tjänar särskilt mycket pengar på att dela ut brev i Sverige. I går, i dag och även i morgon.

Ifrågasatt verklighetsbild

Det är anmärkningsvärt att Postnord i det pressmeddelande där man aviserar att man höjer brevportot från 11 till 12 kronor hävdar att detta är nödvändigt ”fram tills dess Postnord får statliga subventioner”. Postnord har redan intecknat det som postlagsutredningen ska utreda, om subventioner till Postnord är en bra idé – vilket det absolut inte är. Postnord ser uppenbarligen den demokratiska processen som ett rundningsmärke.

Det finns en annan verklighetsbild än den Postnord ger.

Oreglerad prissättning

Postnord har handlingsutrymme att hantera merkostnader för fallande volymer. Portot får höjas för att täcka merkostnaden för fallande volymer. Det behövs varken subventioner eller möjligheter att försämra servicen. Men än viktigare är att frimärksposten, som träffas av portoregleringen, utgör bara ett fåtal procent av den totala brevvolymen. Prissättningen på den industriella posten som står för mer än nittio procent av brevvolymerna är inte reglerad. Här liksom när det gäller hanteringen av större paket, kan Postnord, nu liksom tidigare ta vilka priser man vill.

Postmarknadens verkliga problem är bristande kvalitet och långsam anpassning och utveckling av tjänster till en ny verklighet. Bristen på konkurrens är förklaringen. Lösningen är inte att återupprätta ett de facto-monopol igen, även om Postnord önskar det.

Marknadsdominansen är felet

För att värna den konkurrens som trots allt finns måste regleringen kring den samhällsomfattande posttjänsten kvarstå. Postnord vill få till stånd regulatoriska lättnader för att runda dessa bestämmelser. Det skulle göra det möjligt för dem att tjäna mer pengar – och på sikt minska konkurrensen och därigenom tjäna ännu mera pengar. Detta ligger inte i medborgarnas intresse.

Ett system det inte är något fel på, och som tjänar marknaden och konsumenterna väl, finns det inga skäl att göra inskränkningar i. Felet på postmarknaden är Postnords marknadsdominans.

Svagt politiskt intresse

Det politiska intresset för postmarknadsfrågor är svagt. För regeringen är det uppenbart att det är viktigare att Postnord är lönsamt än att medborgare och företag får en bra postservice grundad i en sund konkurrens. Det är orimligt att ett statligt jätteföretag driver politiken framför sig och får till stånd förändring efter förändring som endast gynnar deras egna intressen. Sätt stopp för det.

 

Håkan Malmros
Förbundsordförande, Fria postoperatörers förbund
Ravindra Parasnis
Vd, Grafiska företagen
Roland Tipner
Grundare, Svensk direktreklam (SDR)
Stefan Blomqvist
Vd, 21 Grams

 

De viktiga konkurrensfrågorna får inte
lämnas utanför postutredningen

I dag har Anders Ygeman (S) presenterat regeringens direktiv till en ny postlagsutredning. Utredaren har fått i uppdrag att utreda möjliga finansieringsmodeller av den samhällsomfattande posttjänsten.

Företrädare för företag som sysslar med produktion och distribution av försändelser har organiserat sig i nätverket Arena för framtidens distribution och har krävt att regeringen ska ge utredaren i uppdrag att föreslå konkurrensbefrämjande åtgärder och att utreda PostNords uppdrag så att marknadsdominansen bryts.

– Det är välkommet att det så kallade samhällsuppdraget utreds, men det saknas flera perspektiv och viktiga framtidsfrågor. En välfungerande postmarknad kräver välfungerande konkurrens. Den bristfälliga konkurrensen på postmarknaden är en huvudförklaring till att företag och medborgare upplever att postservicen fungerar dåligt. Problemen har sin rot i PostNords dominerande ställning. Därför är det orimligt att utredningen inte får i uppdrag att också föreslå konkurrensfrämjande åtgärder, säger Ravindra Parasnis, vd för Grafiska Företagen och en av huvudmännen för Arena för framtidens distribution.

Utredningen ska presentera sitt förslag senast den 31 januari 2023.

– Vi ser fram emot att samarbeta med utredningen för en välfungerande och effektiv postmarknad där sunda konkurrensregler råder, men det är uppenbart att regeringen måste ge tilläggsdirektiv för att säkerställa en framtidssäkrad postpolitik, säger Ravindra Parasnis.

 

För mer information, kontakta:

Ravindra Parasnis, vd Grafiska Företagen
070-661 23 45

Initiativet Arena för framtidens distribution startade i december 2018, i syfte att verka för sundare konkurrens på produktions- och distributionsmarknaden. Med anledning av den stundande postlagsutredningen trappar projektet nu upp sitt arbete.

– Ett av våra delmål har varit att få till stånd en ny postlagsutredning. Vi välkomnar statsrådet Anders Ygemans besked om att utredningen kommer att ha en bred ansats. Att ta ett rejält grepp på relegeringen av postverksamheten i landet är efterlängtat av alla i branschen, kommenterar Ravindra Parasnis, vd för Grafiska Företagen.

Postlagsutredningens kommittédirektiv har inte presenterats än. Arena för framtidens distribution har lämnat sina rekommendationer till Infrastrukturdepartementet gällande utformningen av direktiven. Rekommendationerna ges med hänsyn till att framtidens postmarknad ska fungera på bästa sätt för alla – för medborgarna och kunderna, för det privata näringslivet och för Postnord.

– Vår förhoppning är att denna inlaga ska bidra till en politisk reformprocess som leder till en postmarknad präglad av ökad konkurrens och mångfald. Den viktigaste rekommendationen är att utredningen ska utformas så att den ser till hela marknaden och värnar postgången i stort, inte bara Postnord, säger Stefan Blomqvist, vd och grundare 21 Grams.

Andra rekommendationer som lämnas avseende utredningens utformning är bland annat att ge den i uppdrag att analysera Postnords samhällsuppdrag och hur det ska finansieras och formuleras i framtiden, att utreda om kontrollmekanismerna för den samhällsomfattande posttjänsten kan stärkas och se över statens ägarstyrning av Postnord.

– Det är angeläget att direktiven beaktar marknadens komplexitet och ser till dess samtliga utmaningar och möjligheter. Det är också viktigt att utredningen under hela processens gång arbetar lyhört för att lyssna in och förankra sina förslag hos marknadens samtliga intressenter, framhåller Roland Tipner, vd och grundare SDR Svensk Direktreklam.

Arena för framtidens distribution kommer under utredningens gång att bidra med kunskap och inspel samt anordna publika seminarier och andra aktiviteter.

Då vi företräder i stort sett alla privata aktörer på postmarknaden är det här en väldigt viktig utredning för oss. Vi är glada att stötta Arena för framtidens distribution och ser fram emot att följa utredningen på nära håll, kommenterar Håkan Malmros, ordförande Fria Postoperatörers Förbund.

 

Arena för framtidens distribution är ett initiativ av aktörer som är verksamma på – eller som företräder företag verksamma på, produktions- och distributionsmarknaden: Grafiska Företagen, SDR Svensk Direktreklam 21 Grams och Fria Postoperatörers Förbund. Initiativet verkar för en sundare konkurrens och ökad mångfald på de marknader där statliga Postnord bedriver verksamhet.