Seminarium och rapport

I går presenterade vi våra fem politiska reformförslag under ett seminarium. Se seminariet i efterhand och ladda ner rapporten.

Rapport: En postmodern framtid

Se vårt första seminarium i efterhand

Arena för framtidens distribution arrangerade sitt första seminarium den 14 februari. Du som inte hade möjlighet att närvara på plats har i stället möjlighet att se seminariet filmat här nedan.

 

Nyhetsinslag och intervjuer från seminariet

Se det sammanfattande inslaget från seminariet nedan.

Näringsutskottets ordförande Lars Hjälmered (M) blir intervjuad och svarar bland annat på vad han tar med sig från seminariet.

Teres Lindberg, ledamot i trafikutskottet, blir intervjuad och pratar bland annat om vad hon anser är politikens roll i att säkerställa god konkurrens på produktions- och distributionsmarknaden.

 

Seminarieinbjudan: En postmodern framtid – Politiska förslag för ökad konkurrens och mångfald

Välkommen till ett seminarium där Arena för framtidens distribution presenterar en rapport med förslag på politiska reformer för ökad konkurrens och mångfald på produktions- och distributionsmarknaden.

Datum: Torsdagen den 13 juni kl. 11.30–13.30.
En lättare mingellunch serveras mellan 11.30–12.00.
Plats: Sturegatan 15.
Anmälan: Maila namn + ev. matpreferenser till info@framtidensdistribution.se senast måndag 10 juni.

Digitaliseringen och förändrade kommunikationsmönster förändrar på ett genomgripande sätt hur vi producerar och distribuerar försändelser. Trots detta har det konkurrensrättsliga regelverket och ägarstyrningen av statliga Postnord inte anpassats till denna utveckling. Postnord tillåts utnyttja sin dominerande marknadsposition samtidigt som man expanderat, och fortsätter att expandera, till nya delmarknader. Det skadar konkurrensen och mångfalden på marknaden och genomgripande reformer behöver komma till snarast.

Seminariet inleds med att representanter från projektets huvudmän presenterar rapportens reformförslag. Efter det kommenteras reformförslagen av Christian Sandström, docent och forskare vid Ratio och Chalmers, och Alf Karlsson, f.d. statssekreterare hos Peter Eriksson (MP). Därefter följer en paneldiskussion med talespersoner i postfrågor från tre riksdagspartier: Denis Begic (S)Jessika Roswall (M) och Mikael Larsson (C)

Moderator: Allan Åberg, partner Paues Åberg Communications.

Varmt välkommen!

Remissvar: Ett ändrat prishöjningstak för frimärkta brev

Nedan publicerar vi vårt remissvar på regeringens skrivelse 2018/19:113 Ett ändrat prishöjningstak för frimärkta brev.


Arena för framtidens distribution (nedan, Framtidens distribution) vill härmed lämna synpunkter på regeringens skrivelse 2018/19:113 Ett ändrat prishöjningstak för frimärkta brev.

Framtidens distribution är ett samarbetsprojekt initierat av CityMail, Grafiska Företagen och 21 Grams. Syftet är att bidra till ökad kunskap om hur marknaden för produktion och distribution av försändelser fungerar idag, hur den bör fungera i framtiden och då inte minst hur Postnords framtida roll på denna marknad bör se ut. Mer om detta initiativ finns att läsa på http://www.framtidensdistribution.se/

Framtidens distribution avstyrker regeringens förslag om ett ändrat prishöjningstak för frimärkta brev. Det finns flera skäl till detta.

Vi kan konstatera att konkurrensen på produktions- och distributionsmarkanden är snedvriden och helt otillräcklig. Skälet till att staten äger Postnord är såvitt vi förstår att det finns ett samhällsintresse av postgång i hela landet på lika och rimliga villkor. Att tillhandahålla denna rikstäckande postverksamhet är Postnords primära uppdrag. Enligt postlagen ska Postnord, i egenskap av statligt bolag, mot betalning samla in, sortera, transportera och dela ut adresserade brev, böcker, kataloger, tidningar, tidskrifter och paket som väger högst 20 kg. I takt med digitaliseringen och vikande brevvolymer har Postnords primäruppdrag krympt. För att möta denna utveckling har Postnord på olika sätt försökt försvara sina intäkter genom att dels utnyttja sin dominerande marknadsposition, dels expandera sin verksamhet till nya områden.

Genom en systematisk integration av hela produktionskedjan har Postnord skaffat sig en mycket stark ställning på angränsande marknader såsom morgontidningsdistribution, logistiktjänster, utdelning av oadresserad direktreklam, pakethantering, tryckeri, print- och kuverteringstjänster.

Att Postnord äger ett av nordens största tryckerier, Strålfors; äger Tidningstjänst AB, TAB; levererar matkassar och mediciner; hanterar paket över 20 kg; bemannar och driver automatiserade lager för stora e-handelsföretag samt delar ut oadresserad direktreklam är problematiskt eftersom det låser in flera delar av värdekedjan, som annars hade kunnat tillgodosetts av privata aktörer på en i övrigt fungerande marknad.

För oss som branschaktörer är den principiella frågan om Postnords uppdrag viktig. Postnords vittförgrenade verksamhet och expansiva agerande vore helt i sin ordning om Postnord var ett privatägt företag på en marknad präglad av konkurrens på lika villkor. Postnord är dock helägt av staten och har som sitt primära uppdrag att tillhandahålla rikstäckande postverksamhet. På delar av denna marknad har man därtill i praktiken monopol. Det kan således ifrågasättas, både på ett principiellt plan och av konkurrensskäl, om Postnord inom ramen för sitt uppdrag ska tillåtas expandera fritt till i stort sett vilka marknader som helst, på bekostnad av konkurrens och mångfald.

Detta expansiva agerande blir särskilt problematiskt med tanke på Postnords dominerande ställning på brevmarknaden. Med en marknadsandel på 87 procent räknat i omsättning och 77 procent räknat i andel utdelade brevförsändelser är Postnord fortfarande, drygt 25 år efter avregleringen, marknadens dominerande aktör.

Pristaket är en viktig principiell fråga och därtill en fråga av stor praktisk betydelse. Vi vill påminna om de huvudsakliga skälen till varför pristaket infördes, nämligen att skydda kunder mot överpriser, framförallt för de kunder som saknade alternativ till Posten AB (dagens Postnord) samt att motverka korssubventionering mellan Postnords ej konkurrensutsatta och konkurrensutsatta posttjänster. I takt med Postnords fortsatta utnyttjande av sin dominerande ställning och expansion till angränsande marknader är dessa skäl om möjligt än mer befogade idag. Framtidens distribution kan inte nog understryka att för konkurrensen på marknaden är pristaket, trots dess brister, ovärderligt.

2015 års postlagsutredning genomförde en grundlig penetrering av dessa frågor och presenterade i sitt betänkande tydliga och starka skäl för att pristaket skulle behållas. Framtidens distribution tar särskilt fasta på utredningens tydliga ståndpunkt att om pristaksregleringen avskaffas finns det en överhängande risk att Postnord korssubventionerar sina tjänster på de olika delmarknaderna.[1]

Vi anser att prissättningsreglerna, däribland pristaket, borde skärpas snarare än begränsas. Dessa regler fungerar idag inte ändamålsenligt. De regler som infördes i den nya postförordningen 2010 (och som anger att prissättningen av samhällsomfattande posttjänster ska vara öppen för insyn och icke-diskriminerande) är avsedda att minska risken för korssubventionering. Reglerna har en preventiv funktion men är inte tillräckliga som skydd mot korssubventionering.

Ett uttryck för detta är det faktum att det idag kostar nio kronor att skicka ett brev som privatperson, men på den konkurrensutsatta delen av marknaden distribuerar Postnord brev för mindre än två kronor styck. En delförklaring till den stora prisskillnaden är att företagspost inte samlas in, vilket innebär en besparing jämfört med brevlådepost. Men att Postnord delar ut post för en femtedel av kostnaden där det finns konkurrens jämfört med vad som behövs när det inte råder konkurrens väcker ändå frågetecken.

Mot denna bakgrund ifrågasätter Framtidens distribution Postnords argument att minskade brevvolymer och intäkter måste kompenseras med portohöjningar. För det första finns inga indikationer på att Postnords brevaffär i Sverige skulle gå med underskott, för det andra har de aldrig redovisat hur minskade brevvolymer påverkar deras kostnader, vilket borde var ett villkor för att genomföra portohöjningar. För att hantera minskade intäkter i spåren av fallande brevvolymer finns det inget som hindrar Postnord från att höja priserna på den industriella posten, det vill säga där det råder konkurrens.

Det vore därtill det mest logiska med tanke på att Postnord tappar volymer även på detta marknadssegment som också är ungefär fem gånger så stort som segmentet frimärkt post. Så varför är Postnord så fokuserade på att höja priserna på det minsta marknadssegmentet, där det saknas konkurrens, istället för att höja priset där man inte begränsas av något pristak och där även små prisjusteringar kan ge stora intäkter?

Postnord har dessutom de senaste åren genomfört kraftiga prishöjningar på portot, vilka långt ifrån är förenliga med de justeringar av portot som postförordningen medger. 2018 höjde Postnord portot med 28 procent, från sju till nio kronor. Trots pristaket har det vanliga brevportot höjts från 6,50 kronor 2016 till 9 kronor 2018. Det är en prishöjning på drygt 40 procent under en tidsperiod då KPI stigit med mindre än 3 procent, vilket möjliggjorts av marginella förändringar i tjänstens utformning.

Framtidens distribution anser att Postnords prissättning framstår som märklig. Som det ser ut idag täcker pristaket endast ca 17 procent av brevvolymerna, där konkurrensen från andra aktörer är i stort sett obefintlig. Det är dessa 17 procent regeringens förslag riktar in sig på. På övriga 83 procent av brevmarknaden råder det konkurrens mellan flertalet aktörer. På detta marknadssegment har knappt några prishöjningar alls skett under det senaste decenniet.

I slutbetänkandet av 2015 års postlagsutredning konstateras att priset för industriell B-post/ekonomibrev i flera fall de facto sjunkit under de sista åren. I betänkandet konstateras att ”priserna för icke avtalskunder har höjts kontinuerligt medan de för avtalskunder inte har ökat alls i samma takt. Detta synes vara en fortsättning på den utveckling som observerats alltsedan marknaden avreglerades på nittiotalet.” Vidare konstateras att ”Orsakerna till prisskillnaderna är alltså, förutom kundspecifika kostnadsbesparande prestationer och inlämnade årsvolymer, ett högt konkurrenstryck på sändningsmarknaden.”[2]

En viktig formell invändning är att regeringen i sin skrivelse påstår att företag, organisationer och myndigheter som inte kommunicerar digitalt utan skickar brev inte får några ekonomiska konsekvenser av ett ändrat prishöjningstak, eftersom de ”har större möjligheter att förhandla om portopriserna och därmed inte påverkas på samma sätt”. Detta är en direkt felaktighet. Faktum är att det strider mot postlagen att förhandla priser för porto betalt och frankeringsmaskin och innebär att varken små företag, organisationer eller myndigheter har några möjligheter alls att förhandla priser med Postnord. Konsekvensen är att det främst är småföretag som får betala notan för detta.

Framtidens distribution har också invändningar gällande finansieringen av ett eventuellt höjt frimärksporto. Konsekvensen av regeringens förslag är att privatpersoner och småföretag får finansiera Postnords volymtapp. Rimligare är att låta de kunder som skickar mest post, det vill säga kunderna på den industriella postmarknaden, stå för kostnadsökningarna. En enkel matematisk övning ger dessutom vid handen att samma effekt som Postnord får av att höja priset med 1-2 kronor på frimärket får bolaget genom att höja priset med 10 öre på den konkurrensutsatta delen av marknaden.

Sammanfattningsvis är Postnords fokus på portot för enstaka försändelser svårbegripligt. Att det är just på den del av marknaden där man i praktiken är monopolist som man vill koncentrera prishöjningar till är något som får varningsklockorna att ringa. Ska staten tillmötesgå Postnords begäran att få höja portot på enstaka brev bör ett minimikrav vara en total och offentlig redovisning av ekonomin i bolagets brevaffär, inte bara vid ett tillfälle utan löpande.

Framtidens distribution anser inte att nuvarande pristaksmodell är optimal på så sätt att den har visat sig vara otillräcklig som skydd mot korssubventionering. Däremot är den är tydlig, transparent och har en preventiv funktion. Av den anledningen vore det djupt olyckligt om Postnord får gehör för sin önskan att begränsa och försvaga pristaket eftersom det innebär ett försvagat skydd mot korssubventionering, vilket stärker Postnords ställning gentemot konkurrenter på den konkurrensutsatta delen av marknaden. Mot denna bakgrund avstyrker Framtidens distribution regeringens förslag.

 

Stockholm den 22 maj 2019

Ravindra Parasnis
vd Grafiska Företagen
Kaj Peterson
partner/grundare 21 Grams
Martin Modig
vd CityMail

 

[1] SOU 2016:27, s. 179.

[2] SOU 2016:54, s. 80.

Seminarium: Vad bör vara PostNords uppdrag på en konkurrensutsatt marknad?

Välkommen till ett seminarium om hur den svenska distributionsmarknaden mår ur ett konkurrensperspektiv.

Datum: Torsdagen den 14 februari kl. 11.30-13.30.
En lättare mingellunch serveras mellan 11.30–12.00.
Plats: Scandic Continental, Vasagatan 22, Stockholm. Lokal: Meeting room 6+7+8.
Anmälan: Maila info@framtidensdistribution.se senast tisdag 12 februari.

Arena för framtidens distribution bjuder in till sitt första seminarium torsdagen den 14 februari. Temat är konkurrensen på den svenska distributionsmarknaden och vilket uppdrag PostNord bör ha på denna marknad.

Trots att statens monopol på postbefordran avskaffades för 25 år sedan, och trots att flera privata aktörer idag konkurrerar i dag med statliga PostNord, har bolaget fortfarande en särställning och en marknadsdominerande position. På flera områden, så som marknaderna för oadresserad direktreklam, tryckeri och paket, växer och agerar PostNord på ett sätt som försvårar för privata aktörer. Hur bör det statliga uppdraget vara utformat för att inte utgöra ett hot mot mångfald och konkurrens på marknaden?

Seminariet inleds med ett anförande av Kristina Jonäng, regeringens särskilda utredare i den senaste postlagsutredningen. Därefter följer en paneldiskussion med branschföreträdare och Sveriges främsta forskare på postområdet, Peter Andersson. Seminariet avslutas med en diskussion mellan Lars Hjälmered (M), ordförande i näringsutskottet och Teres Lindberg (S), ledamot i trafikutskottet.

Moderator: Allan Åberg, partner Paues Åberg Communications

Välkommen med din anmälan senast 12 februari till info@framtidensdistribution.se

Varmt välkommen!

Nyhetsinslag och intervjuer

Se ett sammanfattande nyhetsinslag från gårdagens seminarium, tillsammans med intervjuer med medverkande politiker: Jessika Roswall (M), Denis Begic (S) och Mikael Larsson (C), samt Alf Karlsson (MP), f.d. statssekreterare och Christian Sandström, forskare Ratio.

Medial uppmärksamhet kring våra frågor

Sedan Arena för framtidens distribution lanserades har vi och våra frågor uppmärksammats av såväl riksmedia som branschmedia. Ta gärna del av debatten via länkarna nedan.

Svenska Dagbladet
PostNord utnyttjar en dominerande position. Slutreplik signerad Arena för framtidens distributions huvudmän, 2019-02-01. https://www.svd.se/postnord-utnyttjar-en-dominerande-position 

PostNords prissättning är inte aggressiv. Replik från PostNords kommunikationsdirektör Thomas Backteman, 2019-01-30. https://www.svd.se/postnords-prissattning-ar-inte-aggressiv

PostNords expansiva agerande måste stoppas. Debattartikel signerad Arena för framtidens distributions huvudmän, 2019-01-28. https://www.svd.se/postnords-expansiva-agerande-maste-stoppas 

Dagens Nyheter
Konkurrenter sluter upp mot Postnord. Redaktionell artikel, 2019-01-28. https://www.dn.se/ekonomi/konkurrenter-sluter-upp-mot-postnord/ 

Omni
Sågningen: Postnords bör hålla sig till att dela ut brev. Artikel 2019-01-27. https://omni.se/sagningen-postnord-bor-halla-sig-till-att-dela-ut-brev/a/WLpR1d

Branschkoll
De ifrågasätter Postnords roll på marknaden – skapar arena för politisk debatt. Artikel 2019-01-28. https://www.branschkoll.se/de-ifragasatter-postnords-roll-pa-marknaden-skapar-arena-for-politisk-debatt/

Dagens Infrastruktur
Postnords framtida roll ska belysas. Artikel 2019-01-28. https://www.dagensinfrastruktur.se/2019/01/28/postnords-framtida-roll-ska-belysas/

 

 

Pressmeddelande: Postnords uppdrag måste begränsas väsentligt

I går presenterade Arena för framtidens distribution sin rapport med politiska förslag för ökad konkurrens och mångfald på produktions- och distributionsmarknaden. Rapporten konstaterar att Postnord, i takt med digitaliseringen och vikande brevvolymer, expanderat sin verksamhet på ett sätt som motverkar konkurrensen på marknaden. 

Grafiska Företagen, 21 Grams och CityMail är huvudmännen bakom projektet. Trots att de verkar på eller företräder företag på olika marknader är deras bild samstämmig – konkurrensproblematiken är starkt förknippad med Postnords agerande på marknaden. För att bidra till ökad konkurrens och mångfald på marknaden och motverka en direkt utslagning av privata aktörer så brådskar det med genomgripande reformer.

– Situationen börjar bli ohållbar för flera av företagen i vår bransch. För oss är den principiella frågan om Postnords uppdrag viktigt, och här riktar vi oss till ägaren. Att Postnord, som är en dominerande aktör, har möjlighet att utnyttja sin position till att konkurrera med företag på alla möjliga kringliggande marknader lägger en våt filt över konkurrensen på marknaden, säger Ravindra Parasnis, vd Grafiska Företagen.

Rapporten med titeln En postmodern framtid – politiska förslag för ökad konkurrens och mångfald på produktions- och distributionsmarknaden innehåller fem förslag som syftar till att skapa bättre förutsättningar för en sund och effektiv konkurrens över hela landet, en postservice med högre kvalitet och motverka en utslagning av privata aktörer.

– Postnords uppdrag måste renodlas, om det inte är så att man önskar en enda statlig aktör på marknaden. En marknad som nu sträcker sig långt utanför statens roll att tillhandahålla samhällsservice och brevinfrastruktur. Staten bör snarast avyttra Postnords samtliga verksamheter som ligger utanför bolagets primära uppdrag, förklarar Kaj Peterson, partner 21 Grams.

Morgontidningsdistribution, logistiktjänster, utdelning av oadresserad direktreklam, hantering av paket som väger över 20 kg, tryckeri, print- och kuverteringstjänster är verksamheter som faller utanför den samhällsomfattande tjänsten och Postnords primära uppdrag. Bolaget bör inte heller initiera utvecklingsprojekt som kan tillgodoses av privata aktörer på marknaden. Denna koncentration av verksamheten torde även stärka Postnords ekonomi och lönsamhet.

Väsentligt är även att statens ägarstyrning skärps genom en tydligare och mer frekvent ägardialog. I detta ligger att Postnords särskilda ansvar som dominerande aktör adresseras.

– Det krävs kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med bolagets utnyttjande av sin dominerande ställning och effekterna av dagens prissättningssystem. Priserna på den lilla delen av brevmarknaden där Postnord har monopol, den del som privatpersoner och småföretag nyttjar, stiger i rasande takt, medan priserna på den stora konkurrensutsatta, industriella delen av brevmarknaden sedan många år ligger still är ett allvarligt tecken på att regelverket inte fungerar som det ska, menar Martin Modig, vd CityMail.

Rapporten presenterades på ett seminarium i går, den 13 juni, och finns nu tillgänglig på www.framtidensdistribution.se, där seminariet också kan ses i efterhand.

Pressmeddelande: PostNords framtida roll ska belysas

I dag lanseras Arena för framtidens distribution – ett initiativ som syftar till att initiera en politisk debatt om vilken roll PostNord bör ha i framtiden. Bakom initiativet står  privata företag och organisationer inom produktion och distribution av försändelser.

Huvudmännen bakom projektet är Citymail, Grafiska Företagen och 21 Grams. Aktörerna verkar på eller företräder företag på olika marknader som har det gemensamt att man konkurrerar med PostNord.

– Konkurrensen och omvandlingstrycket är i digitaliseringens spår idag enormt för tryckerier och distributionsföretag. Att PostNord i det läget tänjer på sitt kärnuppdrag och utnyttjar sin marknadsdominans för att trycka undan konkurrenter gör läget ohållbart för många företag i vår bransch. Det vill vi ändra på, säger Ravindra Parasnis, vd Grafiska Företagen.

Statens monopol på postbefordran avskaffades för 25 år sedan. Trots det, och trots att flera privata aktörer idag konkurrerar med PostNord, har bolaget fortfarande en marknadsdominerande position. Denna position utnyttjas på ett sätt som snedvrider konkurrensen. Dessutom expanderar PostNord på flera områden som ligger utanför bolagets kärnverksamhet.

– Vi är ett medelstort företag och vår främsta konkurrent är ett statligt jätteföretag. För att vi ska överleva måste staten garantera schyssta konkurrensvillkor på marknaden. Där brister det idag, menar Kaj Peterson, partner 21 Grams.

Genom att systematiskt tänja på sitt uppdrag och det regelverk man verkar inom har PostNord skaffat sig en stark ställning inte bara inom brevdistribution utan även på angränsande marknader såsom morgontidningsdistribution, logistiktjänster, utdelning av oadresserad direktreklam, pakethantering, tryckeri, – print -och kuverteringstjänster.

Effekten av PostNords agerande är att konkurrenter riskerar att slås ut. Situationen försvåras av att staten sitter på dubbla stolar som ägare och den som ska upprätthålla regelverk.

– Tusentals arbetstillfällen riskerar att gå förlorade om privata företag slås ut som en följd av ojämna konkurrensvillkor. Att det sker förändringar är därför kritiskt, inte bara ur ett konkurrensperspektiv, utan också ur ett bredare samhällsperspektiv. Därför har vi tagit det här initiativet, kommenterar Martin Modig, vd CityMail.

Vårt initiativ syftar till att stimulera debatt, nya idéer och nya initiativ för framtidens distribution. Vår förhoppning är att detta ska leda till bättre förutsättningar för marknadens aktörer och bidra till en bättre konkurrens och service över hela landet.

Projektet presenteras närmare på www.framtidensdistribution.se. Under våren 2019 kommer en rapport med slutsatser och förslag att presenteras som ett steg mot en bättre framtida produktions- och distributionsmarknad.

 

För mer information kontakta:

Martin Modig, VD/CEO Citymail
Tel: 070 160 65 30
e-post: martin.modig@citymail.se

Ravindra Parasnis, VD Grafiska Företagen
Tel: 070-661 23 45
E-post: ravindra.parasnis@grafiska.se

Kaj Peterson, Partner/Grundare 21 Grams
Tel: 08-600 37 23
E-post: kaj.peterson@21grams.com


CityMail
är en svensk postoperatör som grundandes 1991 som ett privat alternativ till det
statliga monopolet. Företaget delar ut försändelser från företag till företag eller till
privatpersoner. Citymail har cirka 3600 anställda och ägs av Cimase Capital Consult GmbH.
https://www.citymail.se

Grafiska Företagen är en bransch- och arbetsgivarorganisationen för grafisk industri och
företräder ca 400 medlemsföretag med ca 12 000 anställda som utvecklar, förpackar och
distribuerar budskap för hela samhället.
https://www.grafiska.se

21 Grams är ett teknikbolag och marknadsledande inom distribution av fysiska brev. Företaget
erbjuder smart och enkel kommunikation fysiskt och digitalt i hela Norden. 21 Grams startade
2004 och har idag 50 anställda och över 1000 kunder.
https://www.21grams.com/se/

Initiativtagare