Till: Statsrådet Ibrahim Baylan, Näringsdepartementet

För kännedom: Ordförande i näringsutskottet Lars Hjälmered, Riksdagen

Med anledning av EU-kommissionens beslut om otillåtet kapitaltillskott till Postnord

 I början av september meddelande EU-kommissionen att två kapitaltillskott under 2017 från ägarna svenska och danska staten till Postnord är otillåtna. Beslutet från kommissionen innebär att Postnord måste betala tillbaka 400 miljoner svenska kronor till svenska staten och 267 miljoner svenska kronor till den danska staten.

Kommissionen konstaterar att kapitaltillskottet innebar Postnord fick en orättmätig ekonomisk fördel framför sina konkurrenter.

Huvudmännen för Arena för framtidens distribution består av företag och organisationer som verkar för ökad konkurrens och mångfald på de marknader där Postnord är verksamma.

Vi är starkt bekymrade över den bräckliga konkurrensen på många delar av postmarknaden.

Postnord kommenterade beslutet med att de avvaktar besked från ägarna hur återbetalningskravet ska hanteras och menade att Postnord ”naturligtvis betalar tillbaka om ägarna säger det.”(DN 13/9-21)

Ännu har inget besked lämnats från den regeringen i egenskap av ägarföreträdare om hur och när återbetalningen ska ske.

Att Postnord under lång tid disponerat och allt jämt disponerar stora summor kapital som man inte har rätt till utgör en snedvridning av konkurrensen. Vi är därför angelägna om att beloppen återbetalas snarast möjligt.

Mot denna bakgrund undrar vi när Postnord kommer att verkställa den återbetalningen av de kapitaltillskotten som EU-kommissionen förklarat som otillåtna.

Stockholm i oktober 2021

Håkan Malmros
Förbundsordförande, Fria postoperatörers förbund

Ravindra Parasnis
Vd, Grafiska företagen

Roland Tipner
Grundare, Svensk direktreklam (SDR)

Stefan Blomqvist
Vd, 21 Grams

Motion 2021/22:1997 av Anders Hansson (M)

Översyn av konkurrensförhållandena på den svenska postmarknaden

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn av konkurrensförhållandena på svenska postmarknad bör göras vari även förslag på konkurrensfrämjande åtgärder bör presenteras och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Formellt avreglerades postmarknaden 1993, men likväl har Postnord en mycket dominerande ställning. I sin rapport; Svensk postmarknad 2021, konstaterar Post och Telestyrelsen (PTS) att statligt ägda Postnord under 2020 ökat sin marknadsandel och har idag närmare 80 % av marknadsandelen på brevmarknaden.

Genom systematisk integration av hela produktionskedjan har Postnord expanderat sin verksamhet till nya områden; morgontidningsdistribution, logistiktjänster, pakethantering, tryckeri, print- och kuverttjänster m.m. Rent företagsmässigt är detta självfallet ett klokt agerande, men syftet med ett statligt ägt bolag bör inte vara att konkurrera ut andra aktörer på marknaden. Till syvende och sist blir detta en fråga för ägarna, i detta fall staten, att ta ställning till.

År 2016 redovisade postlagsutredningen sin rapport SOU 2016:54 vari behovet av ökad konkurrens på postmarknaden betonades.

När regeringen tillsatte utredningen om den samhällsomfattande posttjänsten år 2020 utelämnades konkurrensfrågan helt. Visst kommer denna troligtvis beaktas, men likväl ingick det inte i utredarens uppdrag att utreda konkurrensen eller komma med förslag som kunde förbättra densamma.

En översyn av rådande konkurrensförhållande på postmarknaden bör, med anledning av ovanstående, göras och i samma uppdrag bör redovisas vilka konkurrensfrämjande åtgärder som bör vidtas i framtiden för en stärkt konkurrens på postmarknaden. Detta kan även innebär förslag på åtgärder avseende Postnords ägande och drift.

Faktum är att Postnord har alla möjligheter de behöver för att driva en lönsam brevverksamhet redan i dag, även med fallande volymer, skriver Håkan Malmros med flera.

De statligt anställdas fackförbund ST är kritiskt till Postnords utrullning av varannandagsutdelning och lanserar ett radikalt förslag. ST vill att skattebetalarna ska swisha över pengar för att slopa varannandagsutdelningen. Och det stannar inte där, utan ST vill även att Postnord ska få statliga bidrag för den s k samhällsomfattande posttjänsten. Låter ansvarslöst enkelt men en subventionspolitik till Postnord får större konsekvenser än vad ST vill säga eller förstår.

Postnord redovisade förra året en vinst på 1,7 miljarder kronor. Att med detta resultat – det bästa i Postnords historia – komma fram till ståndpunkten att skattebetalarna ska öppna plånboken och överföra pengar till detta bolag är en prestation.

Skulle staten börja skattefinansiera delar av Postnords verksamhet slår man in på en väg som inte bara leder bort från marknadsmässighet utan också innebär ett principgenombrott som kommer att generera ständigt nya krav på ökande subventioner. Subventioner till Postnord kan bli ett slukhål i statens finanser.

ST öppnar även för att införa en s k kompensationsfond, som innebär att alla postoperatörer ska betala för den samhällsomfattande posttjänsten. Det är inte utan att man undrar varför.

För det första har Postnord de sex senaste åren inte redovisat hur ekonomin i den svenska brevverksamheten ser ut. Mycket tyder på att den fortfarande går med ett överskott, trots att brevvolymerna fallit kraftigt i mer än 20 år. En viktig förklaring till detta är den lilla konkurrens som finns och som leder till ständiga förändringar och förbättringar i såväl Postnords som dess konkurrenters verksamhet.

För det andra finns det ingen logik i förslaget. Om det är så att Postnord inte tjänar pengar på att dela ut brev hur skulle man då kunna finansiera denna verksamhet genom att tvinga privata aktörer att betala för den? Det kommer ju i så fall leda till att dessa få, små och sköra bolag snabbt försvinner från marknaden. Svag eller ingen konkurrens kommer att leda till högre priser och sämre service.

Den som skickar ett brev ska vara den som betalar för det. Inte skattebetalare, inte andra kunder och inte andra postoperatörer. Detta måste vara principen även i fortsättningen. Faktum är att Postnord har alla möjligheter de behöver för att driva en lönsam brevverksamhet redan i dag, även med fallande volymer. De kan numera höja portot i princip som de vill, de har sett till att de löpande kan justera ner servicenivån och framför allt, på drygt 90 procent av alla brev – på alla utom de som frankeras med frimärken – kan de höja priserna precis som de vill.

För de som tror att fri konkurrens och marknadsekonomi är rätt väg bör utgångspunkten för varje diskussion om postmarknadens framtida utformning vara att helstatliga Postnord fortfarande har en marknadsandel på 80 procent, en andel som dessutom ökar.

Vi som huvudmän för Arena för framtidens distribution, som arbetar för en ökad konkurrens på postmarknaden, håller med ST om att det inte finns en konkurrens på lika villkor. Det beror på att Postnord när postmarknaden avreglerades använde hela arsenalen av metoder för att begränsa konkurrenternas möjligheter att få marknadsandelar. Avregleringen av postmarknaden är ofullbordad. En ny postpolitik måste formas utifrån andra principer än att främja statligt ägda bolag.

Håkan Malmros

Förbundsordförande, Fria postoperatörers förbund

Ravindra Parasnis

Vd, Grafiska Företagen

Roland Tipner

Grundare, Svensk direktreklam (SDR)

Stefan Blomqvist

Vd, 21 Grams

Postnord är inte i den kris de målar upp. Postmarknadens verkliga problem är bristande kvalitet och långsam anpassning. Subventioner till Postnord är inte lösningen, skriver initiativtagare till Arena för framtidens distribution.

Det är inte regering och riksdag som beslutar om postpolitiken i Sverige. Den tillsatta postlagsutredningen är ett beställningsverk från Postnord. Ett resultat av ett intensivt lobbyarbete på socialdemokratiska statsråd som vill gynna statlig verksamhet. En utredning som utlovades skulle vara bred och skapade förhoppningar om en genomlysning av den svenska postmarknaden.

Resultat: en utredning som ska överväga statliga finansiering av Postnords så kallade samhällsomfattande posttjänst (SOT). Dessutom en förändring i en förordning som sänker kraven på hur lång tid det ska ta att dela ut brev.

Försämrad service

Med Postnord vid spakarna väntar försämrad service och subventioner från skattebetalarna. Parallellt med att dessa förändringar höjer Postnord portot.

”Skickligt och skamlöst”

Den verklighetsbild som Postnord har satt i sitt lobbyarbete är att den vikande brevvolymen framtvingar förändringar. I början av 2020 hävdades Postnord vara på ruinens brant. Både skickligt och skamlöst.

I går presenterade Postnord sitt resultat för 2020. Annemarie Gardshol, Postnords koncernchef, konstaterade då att med en vinst på 794 miljoner kronor är detta bolagets bästa årsresultatet sedan Postnord bildades 2009. Detta sker parallellt med att allt färre brev skickades.

Postnord är inte i kris. Postnord tjänar pengar, och tjänar särskilt mycket pengar på att dela ut brev i Sverige. I går, i dag och även i morgon.

Ifrågasatt verklighetsbild

Det är anmärkningsvärt att Postnord i det pressmeddelande där man aviserar att man höjer brevportot från 11 till 12 kronor hävdar att detta är nödvändigt ”fram tills dess Postnord får statliga subventioner”. Postnord har redan intecknat det som postlagsutredningen ska utreda, om subventioner till Postnord är en bra idé – vilket det absolut inte är. Postnord ser uppenbarligen den demokratiska processen som ett rundningsmärke.

Det finns en annan verklighetsbild än den Postnord ger.

Oreglerad prissättning

Postnord har handlingsutrymme att hantera merkostnader för fallande volymer. Portot får höjas för att täcka merkostnaden för fallande volymer. Det behövs varken subventioner eller möjligheter att försämra servicen. Men än viktigare är att frimärksposten, som träffas av portoregleringen, utgör bara ett fåtal procent av den totala brevvolymen. Prissättningen på den industriella posten som står för mer än nittio procent av brevvolymerna är inte reglerad. Här liksom när det gäller hanteringen av större paket, kan Postnord, nu liksom tidigare ta vilka priser man vill.

Postmarknadens verkliga problem är bristande kvalitet och långsam anpassning och utveckling av tjänster till en ny verklighet. Bristen på konkurrens är förklaringen. Lösningen är inte att återupprätta ett de facto-monopol igen, även om Postnord önskar det.

Marknadsdominansen är felet

För att värna den konkurrens som trots allt finns måste regleringen kring den samhällsomfattande posttjänsten kvarstå. Postnord vill få till stånd regulatoriska lättnader för att runda dessa bestämmelser. Det skulle göra det möjligt för dem att tjäna mer pengar – och på sikt minska konkurrensen och därigenom tjäna ännu mera pengar. Detta ligger inte i medborgarnas intresse.

Ett system det inte är något fel på, och som tjänar marknaden och konsumenterna väl, finns det inga skäl att göra inskränkningar i. Felet på postmarknaden är Postnords marknadsdominans.

Svagt politiskt intresse

Det politiska intresset för postmarknadsfrågor är svagt. För regeringen är det uppenbart att det är viktigare att Postnord är lönsamt än att medborgare och företag får en bra postservice grundad i en sund konkurrens. Det är orimligt att ett statligt jätteföretag driver politiken framför sig och får till stånd förändring efter förändring som endast gynnar deras egna intressen. Sätt stopp för det.

Håkan Malmros
Förbundsordförande, Fria postoperatörers förbund
Ravindra Parasnis
Vd, Grafiska företagen
Roland Tipner
Grundare, Svensk direktreklam (SDR)
Stefan Blomqvist
Vd, 21 Grams

De viktiga konkurrensfrågorna får inte
lämnas utanför postutredningen

I dag har Anders Ygeman (S) presenterat regeringens direktiv till en ny postlagsutredning. Utredaren har fått i uppdrag att utreda möjliga finansieringsmodeller av den samhällsomfattande posttjänsten.

Företrädare för företag som sysslar med produktion och distribution av försändelser har organiserat sig i nätverket Arena för framtidens distribution och har krävt att regeringen ska ge utredaren i uppdrag att föreslå konkurrensbefrämjande åtgärder och att utreda PostNords uppdrag så att marknadsdominansen bryts.

– Det är välkommet att det så kallade samhällsuppdraget utreds, men det saknas flera perspektiv och viktiga framtidsfrågor. En välfungerande postmarknad kräver välfungerande konkurrens. Den bristfälliga konkurrensen på postmarknaden är en huvudförklaring till att företag och medborgare upplever att postservicen fungerar dåligt. Problemen har sin rot i PostNords dominerande ställning. Därför är det orimligt att utredningen inte får i uppdrag att också föreslå konkurrensfrämjande åtgärder, säger Ravindra Parasnis, vd för Grafiska Företagen och en av huvudmännen för Arena för framtidens distribution.

Utredningen ska presentera sitt förslag senast den 31 januari 2023.

– Vi ser fram emot att samarbeta med utredningen för en välfungerande och effektiv postmarknad där sunda konkurrensregler råder, men det är uppenbart att regeringen måste ge tilläggsdirektiv för att säkerställa en framtidssäkrad postpolitik, säger Ravindra Parasnis.

För mer information, kontakta:

Ravindra Parasnis, vd Grafiska Företagen
070-661 23 45

Initiativet Arena för framtidens distribution startade i december 2018, i syfte att verka för sundare konkurrens på produktions- och distributionsmarknaden. Med anledning av den stundande postlagsutredningen trappar projektet nu upp sitt arbete.

– Ett av våra delmål har varit att få till stånd en ny postlagsutredning. Vi välkomnar statsrådet Anders Ygemans besked om att utredningen kommer att ha en bred ansats. Att ta ett rejält grepp på relegeringen av postverksamheten i landet är efterlängtat av alla i branschen, kommenterar Ravindra Parasnis, vd för Grafiska Företagen.

Postlagsutredningens kommittédirektiv har inte presenterats än. Arena för framtidens distribution har lämnat sina rekommendationer till Infrastrukturdepartementet gällande utformningen av direktiven. Rekommendationerna ges med hänsyn till att framtidens postmarknad ska fungera på bästa sätt för alla – för medborgarna och kunderna, för det privata näringslivet och för Postnord.

– Vår förhoppning är att denna inlaga ska bidra till en politisk reformprocess som leder till en postmarknad präglad av ökad konkurrens och mångfald. Den viktigaste rekommendationen är att utredningen ska utformas så att den ser till hela marknaden och värnar postgången i stort, inte bara Postnord, säger Stefan Blomqvist, vd och grundare 21 Grams.

Andra rekommendationer som lämnas avseende utredningens utformning är bland annat att ge den i uppdrag att analysera Postnords samhällsuppdrag och hur det ska finansieras och formuleras i framtiden, att utreda om kontrollmekanismerna för den samhällsomfattande posttjänsten kan stärkas och se över statens ägarstyrning av Postnord.

– Det är angeläget att direktiven beaktar marknadens komplexitet och ser till dess samtliga utmaningar och möjligheter. Det är också viktigt att utredningen under hela processens gång arbetar lyhört för att lyssna in och förankra sina förslag hos marknadens samtliga intressenter, framhåller Roland Tipner, vd och grundare SDR Svensk Direktreklam.

Arena för framtidens distribution kommer under utredningens gång att bidra med kunskap och inspel samt anordna publika seminarier och andra aktiviteter.

Då vi företräder i stort sett alla privata aktörer på postmarknaden är det här en väldigt viktig utredning för oss. Vi är glada att stötta Arena för framtidens distribution och ser fram emot att följa utredningen på nära håll, kommenterar Håkan Malmros, ordförande Fria Postoperatörers Förbund.

Arena för framtidens distribution är ett initiativ av aktörer som är verksamma på – eller som företräder företag verksamma på, produktions- och distributionsmarknaden: Grafiska Företagen, SDR Svensk Direktreklam 21 Grams och Fria Postoperatörers Förbund. Initiativet verkar för en sundare konkurrens och ökad mångfald på de marknader där statliga Postnord bedriver verksamhet.  

Se ett sammanfattande nyhetsinslag från gårdagens seminarium, tillsammans med intervjuer med medverkande politiker: Jessika Roswall (M), Denis Begic (S) och Mikael Larsson (C), samt Alf Karlsson (MP), f.d. statssekreterare och Christian Sandström, forskare Ratio.