Marknaden för produktion och distribution av försändelser står idag inför stora utmaningar. Att det skickas och distribueras allt färre brev men allt fler paket innebär krav på nya lösningar och affärsmodeller. För att tryckta produkter, direktreklam, post och paket ska kunna distribueras på ett effektivt sätt även i framtiden krävs en utveckling av regelverk och organisationsformer.

För att bidra till ökad kunskap om hur marknaden för produktion och distribution av försändelser fungerar idag, samt hur PostNords framtida roll på denna marknad bör se ut, har Grafiska Företagen, SDR Svensk Direktreklam, 21 Grams och Fria Postoperatörers Förbund gått samman i projektet ”Arena för framtidens distribution”. 

Replik: Inga subventioner till Postnord

Faktum är att Postnord har alla möjligheter de behöver för att driva en lönsam brevverksamhet redan i dag, även med fallande volymer, skriver Håkan Malmros med flera.

De statligt anställdas fackförbund ST är kritiskt till Postnords utrullning av varannandagsutdelning och lanserar ett radikalt förslag. ST vill att skattebetalarna ska swisha över pengar för att slopa varannandagsutdelningen. Och det stannar inte där, utan ST vill även att Postnord ska få statliga bidrag för den s k samhällsomfattande posttjänsten. Låter ansvarslöst enkelt men en subventionspolitik till Postnord får större konsekvenser än vad ST vill säga eller förstår.

Postnord redovisade förra året en vinst på 1,7 miljarder kronor. Att med detta resultat – det bästa i Postnords historia – komma fram till ståndpunkten att skattebetalarna ska öppna plånboken och överföra pengar till detta bolag är en prestation.

Skulle staten börja skattefinansiera delar av Postnords verksamhet slår man in på en väg som inte bara leder bort från marknadsmässighet utan också innebär ett principgenombrott som kommer att generera ständigt nya krav på ökande subventioner. Subventioner till Postnord kan bli ett slukhål i statens finanser.

ST öppnar även för att införa en s k kompensationsfond, som innebär att alla postoperatörer ska betala för den samhällsomfattande posttjänsten. Det är inte utan att man undrar varför.

För det första har Postnord de sex senaste åren inte redovisat hur ekonomin i den svenska brevverksamheten ser ut. Mycket tyder på att den fortfarande går med ett överskott, trots att brevvolymerna fallit kraftigt i mer än 20 år. En viktig förklaring till detta är den lilla konkurrens som finns och som leder till ständiga förändringar och förbättringar i såväl Postnords som dess konkurrenters verksamhet.

För det andra finns det ingen logik i förslaget. Om det är så att Postnord inte tjänar pengar på att dela ut brev hur skulle man då kunna finansiera denna verksamhet genom att tvinga privata aktörer att betala för den? Det kommer ju i så fall leda till att dessa få, små och sköra bolag snabbt försvinner från marknaden. Svag eller ingen konkurrens kommer att leda till högre priser och sämre service.

Den som skickar ett brev ska vara den som betalar för det. Inte skattebetalare, inte andra kunder och inte andra postoperatörer. Detta måste vara principen även i fortsättningen. Faktum är att Postnord har alla möjligheter de behöver för att driva en lönsam brevverksamhet redan i dag, även med fallande volymer. De kan numera höja portot i princip som de vill, de har sett till att de löpande kan justera ner servicenivån och framför allt, på drygt 90 procent av alla brev – på alla utom de som frankeras med frimärken – kan de höja priserna precis som de vill.

För de som tror att fri konkurrens och marknadsekonomi är rätt väg bör utgångspunkten för varje diskussion om postmarknadens framtida utformning vara att helstatliga Postnord fortfarande har en marknadsandel på 80 procent, en andel som dessutom ökar.

Vi som huvudmän för Arena för framtidens distribution, som arbetar för en ökad konkurrens på postmarknaden, håller med ST om att det inte finns en konkurrens på lika villkor. Det beror på att Postnord när postmarknaden avreglerades använde hela arsenalen av metoder för att begränsa konkurrenternas möjligheter att få marknadsandelar. Avregleringen av postmarknaden är ofullbordad. En ny postpolitik måste formas utifrån andra principer än att främja statligt ägda bolag.

Håkan Malmros

Förbundsordförande, Fria postoperatörers förbund

Ravindra Parasnis

Vd, Grafiska Företagen

Roland Tipner

Grundare, Svensk direktreklam (SDR)

Stefan Blomqvist

Vd, 21 Grams

Debattartikel: ”Postlagsutredningen är ett beställningsverk från Postnord”

Postnord är inte i den kris de målar upp. Postmarknadens verkliga problem är bristande kvalitet och långsam anpassning. Subventioner till Postnord är inte lösningen, skriver initiativtagare till Arena för framtidens distribution.

Det är inte regering och riksdag som beslutar om postpolitiken i Sverige. Den tillsatta postlagsutredningen är ett beställningsverk från Postnord. Ett resultat av ett intensivt lobbyarbete på socialdemokratiska statsråd som vill gynna statlig verksamhet. En utredning som utlovades skulle vara bred och skapade förhoppningar om en genomlysning av den svenska postmarknaden.

Resultat: en utredning som ska överväga statliga finansiering av Postnords så kallade samhällsomfattande posttjänst (SOT). Dessutom en förändring i en förordning som sänker kraven på hur lång tid det ska ta att dela ut brev.

Försämrad service

Med Postnord vid spakarna väntar försämrad service och subventioner från skattebetalarna. Parallellt med att dessa förändringar höjer Postnord portot.

”Skickligt och skamlöst”

Den verklighetsbild som Postnord har satt i sitt lobbyarbete är att den vikande brevvolymen framtvingar förändringar. I början av 2020 hävdades Postnord vara på ruinens brant. Både skickligt och skamlöst.

I går presenterade Postnord sitt resultat för 2020. Annemarie Gardshol, Postnords koncernchef, konstaterade då att med en vinst på 794 miljoner kronor är detta bolagets bästa årsresultatet sedan Postnord bildades 2009. Detta sker parallellt med att allt färre brev skickades.

Postnord är inte i kris. Postnord tjänar pengar, och tjänar särskilt mycket pengar på att dela ut brev i Sverige. I går, i dag och även i morgon.

Ifrågasatt verklighetsbild

Det är anmärkningsvärt att Postnord i det pressmeddelande där man aviserar att man höjer brevportot från 11 till 12 kronor hävdar att detta är nödvändigt ”fram tills dess Postnord får statliga subventioner”. Postnord har redan intecknat det som postlagsutredningen ska utreda, om subventioner till Postnord är en bra idé – vilket det absolut inte är. Postnord ser uppenbarligen den demokratiska processen som ett rundningsmärke.

Det finns en annan verklighetsbild än den Postnord ger.

Oreglerad prissättning

Postnord har handlingsutrymme att hantera merkostnader för fallande volymer. Portot får höjas för att täcka merkostnaden för fallande volymer. Det behövs varken subventioner eller möjligheter att försämra servicen. Men än viktigare är att frimärksposten, som träffas av portoregleringen, utgör bara ett fåtal procent av den totala brevvolymen. Prissättningen på den industriella posten som står för mer än nittio procent av brevvolymerna är inte reglerad. Här liksom när det gäller hanteringen av större paket, kan Postnord, nu liksom tidigare ta vilka priser man vill.

Postmarknadens verkliga problem är bristande kvalitet och långsam anpassning och utveckling av tjänster till en ny verklighet. Bristen på konkurrens är förklaringen. Lösningen är inte att återupprätta ett de facto-monopol igen, även om Postnord önskar det.

Marknadsdominansen är felet

För att värna den konkurrens som trots allt finns måste regleringen kring den samhällsomfattande posttjänsten kvarstå. Postnord vill få till stånd regulatoriska lättnader för att runda dessa bestämmelser. Det skulle göra det möjligt för dem att tjäna mer pengar – och på sikt minska konkurrensen och därigenom tjäna ännu mera pengar. Detta ligger inte i medborgarnas intresse.

Ett system det inte är något fel på, och som tjänar marknaden och konsumenterna väl, finns det inga skäl att göra inskränkningar i. Felet på postmarknaden är Postnords marknadsdominans.

Svagt politiskt intresse

Det politiska intresset för postmarknadsfrågor är svagt. För regeringen är det uppenbart att det är viktigare att Postnord är lönsamt än att medborgare och företag får en bra postservice grundad i en sund konkurrens. Det är orimligt att ett statligt jätteföretag driver politiken framför sig och får till stånd förändring efter förändring som endast gynnar deras egna intressen. Sätt stopp för det.

 

Håkan Malmros
Förbundsordförande, Fria postoperatörers förbund
Ravindra Parasnis
Vd, Grafiska företagen
Roland Tipner
Grundare, Svensk direktreklam (SDR)
Stefan Blomqvist
Vd, 21 Grams

 

”PostNord utnyttjar sin dominerande ställning på marknaden”

Statliga PostNord har fullt ut integrerat sitt tryckeri Strålfors i såväl verksamheten som marknadsföringen. Det har Per Norin, vd på Bok & Tryck i Hälsingland fått erfara, vars kunder bland annat drabbats av PostNords volymkrav för små upplagor och aggressiva marknadsföring på hemsidan.

Bok & Tryck trycker en del tidskrifter, direktreklam och andra adresserade utskick och kommer i kontakt med PostNord när de färdiga produkterna ska distribueras.

– När man går in på hemsidan och söker på adresserad direktreklam kommer det genast upp erbjudanden om att också trycka produkterna med dem. Det tycker jag är helt fel. Eftersom vi är ett tryckeri vill vi bara ha hjälp med distributionen. Ett företag som PostNord borde inte ägna sig åt sådant som vi privata företag gör. Då är det inte en marknad på lika villkor, säger Per Norin, vd på Bok & Tryck.

I dag finns få alternativa sätt att distribuera tryckta produkter förutom PostNord. Lokalt finns en privat aktör som Bok & Tryck använder sig av i den lokala distributionen, men i övrigt är tryckeriet mer eller mindre tvungna att använda PostNords tjänster. Att PostNord har möjlighet att ställa dessa krav grundar sig i deras dominerande ställning på marknaden.

– Det finns inte så mycket annat att göra än att acceptera spelreglerna. Tyvärr drabbar det våra kunder också. PostNord ändrade för en tid sedan villkoren för utskick av posttidning B, så att volymen var tvungen att vara minst 500 exemplar. Vi trycker ganska många små adresserade tidningar. Är upplagan på 350 exemplar är det billigare att lägga till 150 stycken med en och samma adress, än att skicka de 350 adresserade som går ut till kunderna. Det är negativt för vår bransch för många tryckerier jobbar med den här typen av små tidningar, säger Per Norin.

 

Bok & Tryck är Hälsinglands största tryckeri och grundades 1923 som ett renodlat bokbinderi. Företaget har i dag tolv anställda.

Pressmeddelande: Kommentar till regeringens beslut om en ny postlagsutredning

De viktiga konkurrensfrågorna får inte
lämnas utanför postutredningen

I dag har Anders Ygeman (S) presenterat regeringens direktiv till en ny postlagsutredning. Utredaren har fått i uppdrag att utreda möjliga finansieringsmodeller av den samhällsomfattande posttjänsten.

Företrädare för företag som sysslar med produktion och distribution av försändelser har organiserat sig i nätverket Arena för framtidens distribution och har krävt att regeringen ska ge utredaren i uppdrag att föreslå konkurrensbefrämjande åtgärder och att utreda PostNords uppdrag så att marknadsdominansen bryts.

– Det är välkommet att det så kallade samhällsuppdraget utreds, men det saknas flera perspektiv och viktiga framtidsfrågor. En välfungerande postmarknad kräver välfungerande konkurrens. Den bristfälliga konkurrensen på postmarknaden är en huvudförklaring till att företag och medborgare upplever att postservicen fungerar dåligt. Problemen har sin rot i PostNords dominerande ställning. Därför är det orimligt att utredningen inte får i uppdrag att också föreslå konkurrensfrämjande åtgärder, säger Ravindra Parasnis, vd för Grafiska Företagen och en av huvudmännen för Arena för framtidens distribution.

Utredningen ska presentera sitt förslag senast den 31 januari 2023.

– Vi ser fram emot att samarbeta med utredningen för en välfungerande och effektiv postmarknad där sunda konkurrensregler råder, men det är uppenbart att regeringen måste ge tilläggsdirektiv för att säkerställa en framtidssäkrad postpolitik, säger Ravindra Parasnis.

 

För mer information, kontakta:

Ravindra Parasnis, vd Grafiska Företagen
070-661 23 45

Pressmeddelande: Framtidens distribution intensifierar arbetet inför postlagsutredningen

Initiativet Arena för framtidens distribution startade i december 2018, i syfte att verka för sundare konkurrens på produktions- och distributionsmarknaden. Med anledning av den stundande postlagsutredningen trappar projektet nu upp sitt arbete.

– Ett av våra delmål har varit att få till stånd en ny postlagsutredning. Vi välkomnar statsrådet Anders Ygemans besked om att utredningen kommer att ha en bred ansats. Att ta ett rejält grepp på relegeringen av postverksamheten i landet är efterlängtat av alla i branschen, kommenterar Ravindra Parasnis, vd för Grafiska Företagen.

Postlagsutredningens kommittédirektiv har inte presenterats än. Arena för framtidens distribution har lämnat sina rekommendationer till Infrastrukturdepartementet gällande utformningen av direktiven. Rekommendationerna ges med hänsyn till att framtidens postmarknad ska fungera på bästa sätt för alla – för medborgarna och kunderna, för det privata näringslivet och för Postnord.

– Vår förhoppning är att denna inlaga ska bidra till en politisk reformprocess som leder till en postmarknad präglad av ökad konkurrens och mångfald. Den viktigaste rekommendationen är att utredningen ska utformas så att den ser till hela marknaden och värnar postgången i stort, inte bara Postnord, säger Stefan Blomqvist, vd och grundare 21 Grams.

Andra rekommendationer som lämnas avseende utredningens utformning är bland annat att ge den i uppdrag att analysera Postnords samhällsuppdrag och hur det ska finansieras och formuleras i framtiden, att utreda om kontrollmekanismerna för den samhällsomfattande posttjänsten kan stärkas och se över statens ägarstyrning av Postnord.

– Det är angeläget att direktiven beaktar marknadens komplexitet och ser till dess samtliga utmaningar och möjligheter. Det är också viktigt att utredningen under hela processens gång arbetar lyhört för att lyssna in och förankra sina förslag hos marknadens samtliga intressenter, framhåller Roland Tipner, vd och grundare SDR Svensk Direktreklam.

Arena för framtidens distribution kommer under utredningens gång att bidra med kunskap och inspel samt anordna publika seminarier och andra aktiviteter.

Då vi företräder i stort sett alla privata aktörer på postmarknaden är det här en väldigt viktig utredning för oss. Vi är glada att stötta Arena för framtidens distribution och ser fram emot att följa utredningen på nära håll, kommenterar Håkan Malmros, ordförande Fria Postoperatörers Förbund.

 

Arena för framtidens distribution är ett initiativ av aktörer som är verksamma på – eller som företräder företag verksamma på, produktions- och distributionsmarknaden: Grafiska Företagen, SDR Svensk Direktreklam 21 Grams och Fria Postoperatörers Förbund. Initiativet verkar för en sundare konkurrens och ökad mångfald på de marknader där statliga Postnord bedriver verksamhet.  

 

Seminarium och rapport

I går presenterade vi våra fem politiska reformförslag under ett seminarium. Se seminariet i efterhand och ladda ner rapporten.

Rapport: En postmodern framtid

Pressmeddelande: Postnords uppdrag måste begränsas väsentligt

I går presenterade Arena för framtidens distribution sin rapport med politiska förslag för ökad konkurrens och mångfald på produktions- och distributionsmarknaden. Rapporten konstaterar att Postnord, i takt med digitaliseringen och vikande brevvolymer, expanderat sin verksamhet på ett sätt som motverkar konkurrensen på marknaden. 

Grafiska Företagen, 21 Grams och CityMail är huvudmännen bakom projektet. Trots att de verkar på eller företräder företag på olika marknader är deras bild samstämmig – konkurrensproblematiken är starkt förknippad med Postnords agerande på marknaden. För att bidra till ökad konkurrens och mångfald på marknaden och motverka en direkt utslagning av privata aktörer så brådskar det med genomgripande reformer.

– Situationen börjar bli ohållbar för flera av företagen i vår bransch. För oss är den principiella frågan om Postnords uppdrag viktigt, och här riktar vi oss till ägaren. Att Postnord, som är en dominerande aktör, har möjlighet att utnyttja sin position till att konkurrera med företag på alla möjliga kringliggande marknader lägger en våt filt över konkurrensen på marknaden, säger Ravindra Parasnis, vd Grafiska Företagen.

Rapporten med titeln En postmodern framtid – politiska förslag för ökad konkurrens och mångfald på produktions- och distributionsmarknaden innehåller fem förslag som syftar till att skapa bättre förutsättningar för en sund och effektiv konkurrens över hela landet, en postservice med högre kvalitet och motverka en utslagning av privata aktörer.

– Postnords uppdrag måste renodlas, om det inte är så att man önskar en enda statlig aktör på marknaden. En marknad som nu sträcker sig långt utanför statens roll att tillhandahålla samhällsservice och brevinfrastruktur. Staten bör snarast avyttra Postnords samtliga verksamheter som ligger utanför bolagets primära uppdrag, förklarar Kaj Peterson, partner 21 Grams.

Morgontidningsdistribution, logistiktjänster, utdelning av oadresserad direktreklam, hantering av paket som väger över 20 kg, tryckeri, print- och kuverteringstjänster är verksamheter som faller utanför den samhällsomfattande tjänsten och Postnords primära uppdrag. Bolaget bör inte heller initiera utvecklingsprojekt som kan tillgodoses av privata aktörer på marknaden. Denna koncentration av verksamheten torde även stärka Postnords ekonomi och lönsamhet.

Väsentligt är även att statens ägarstyrning skärps genom en tydligare och mer frekvent ägardialog. I detta ligger att Postnords särskilda ansvar som dominerande aktör adresseras.

– Det krävs kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med bolagets utnyttjande av sin dominerande ställning och effekterna av dagens prissättningssystem. Priserna på den lilla delen av brevmarknaden där Postnord har monopol, den del som privatpersoner och småföretag nyttjar, stiger i rasande takt, medan priserna på den stora konkurrensutsatta, industriella delen av brevmarknaden sedan många år ligger still är ett allvarligt tecken på att regelverket inte fungerar som det ska, menar Martin Modig, vd CityMail.

Rapporten presenterades på ett seminarium i går, den 13 juni, och finns nu tillgänglig på www.framtidensdistribution.se, där seminariet också kan ses i efterhand.

Nyhetsinslag och intervjuer

Se ett sammanfattande nyhetsinslag från gårdagens seminarium, tillsammans med intervjuer med medverkande politiker: Jessika Roswall (M), Denis Begic (S) och Mikael Larsson (C), samt Alf Karlsson (MP), f.d. statssekreterare och Christian Sandström, forskare Ratio.

Remissvar: Ett ändrat prishöjningstak för frimärkta brev

Nedan publicerar vi vårt remissvar på regeringens skrivelse 2018/19:113 Ett ändrat prishöjningstak för frimärkta brev.


Arena för framtidens distribution (nedan, Framtidens distribution) vill härmed lämna synpunkter på regeringens skrivelse 2018/19:113 Ett ändrat prishöjningstak för frimärkta brev.

Framtidens distribution är ett samarbetsprojekt initierat av CityMail, Grafiska Företagen och 21 Grams. Syftet är att bidra till ökad kunskap om hur marknaden för produktion och distribution av försändelser fungerar idag, hur den bör fungera i framtiden och då inte minst hur Postnords framtida roll på denna marknad bör se ut. Mer om detta initiativ finns att läsa på http://www.framtidensdistribution.se/

Framtidens distribution avstyrker regeringens förslag om ett ändrat prishöjningstak för frimärkta brev. Det finns flera skäl till detta.

Vi kan konstatera att konkurrensen på produktions- och distributionsmarkanden är snedvriden och helt otillräcklig. Skälet till att staten äger Postnord är såvitt vi förstår att det finns ett samhällsintresse av postgång i hela landet på lika och rimliga villkor. Att tillhandahålla denna rikstäckande postverksamhet är Postnords primära uppdrag. Enligt postlagen ska Postnord, i egenskap av statligt bolag, mot betalning samla in, sortera, transportera och dela ut adresserade brev, böcker, kataloger, tidningar, tidskrifter och paket som väger högst 20 kg. I takt med digitaliseringen och vikande brevvolymer har Postnords primäruppdrag krympt. För att möta denna utveckling har Postnord på olika sätt försökt försvara sina intäkter genom att dels utnyttja sin dominerande marknadsposition, dels expandera sin verksamhet till nya områden.

Genom en systematisk integration av hela produktionskedjan har Postnord skaffat sig en mycket stark ställning på angränsande marknader såsom morgontidningsdistribution, logistiktjänster, utdelning av oadresserad direktreklam, pakethantering, tryckeri, print- och kuverteringstjänster.

Att Postnord äger ett av nordens största tryckerier, Strålfors; äger Tidningstjänst AB, TAB; levererar matkassar och mediciner; hanterar paket över 20 kg; bemannar och driver automatiserade lager för stora e-handelsföretag samt delar ut oadresserad direktreklam är problematiskt eftersom det låser in flera delar av värdekedjan, som annars hade kunnat tillgodosetts av privata aktörer på en i övrigt fungerande marknad.

För oss som branschaktörer är den principiella frågan om Postnords uppdrag viktig. Postnords vittförgrenade verksamhet och expansiva agerande vore helt i sin ordning om Postnord var ett privatägt företag på en marknad präglad av konkurrens på lika villkor. Postnord är dock helägt av staten och har som sitt primära uppdrag att tillhandahålla rikstäckande postverksamhet. På delar av denna marknad har man därtill i praktiken monopol. Det kan således ifrågasättas, både på ett principiellt plan och av konkurrensskäl, om Postnord inom ramen för sitt uppdrag ska tillåtas expandera fritt till i stort sett vilka marknader som helst, på bekostnad av konkurrens och mångfald.

Detta expansiva agerande blir särskilt problematiskt med tanke på Postnords dominerande ställning på brevmarknaden. Med en marknadsandel på 87 procent räknat i omsättning och 77 procent räknat i andel utdelade brevförsändelser är Postnord fortfarande, drygt 25 år efter avregleringen, marknadens dominerande aktör.

Pristaket är en viktig principiell fråga och därtill en fråga av stor praktisk betydelse. Vi vill påminna om de huvudsakliga skälen till varför pristaket infördes, nämligen att skydda kunder mot överpriser, framförallt för de kunder som saknade alternativ till Posten AB (dagens Postnord) samt att motverka korssubventionering mellan Postnords ej konkurrensutsatta och konkurrensutsatta posttjänster. I takt med Postnords fortsatta utnyttjande av sin dominerande ställning och expansion till angränsande marknader är dessa skäl om möjligt än mer befogade idag. Framtidens distribution kan inte nog understryka att för konkurrensen på marknaden är pristaket, trots dess brister, ovärderligt.

2015 års postlagsutredning genomförde en grundlig penetrering av dessa frågor och presenterade i sitt betänkande tydliga och starka skäl för att pristaket skulle behållas. Framtidens distribution tar särskilt fasta på utredningens tydliga ståndpunkt att om pristaksregleringen avskaffas finns det en överhängande risk att Postnord korssubventionerar sina tjänster på de olika delmarknaderna.[1]

Vi anser att prissättningsreglerna, däribland pristaket, borde skärpas snarare än begränsas. Dessa regler fungerar idag inte ändamålsenligt. De regler som infördes i den nya postförordningen 2010 (och som anger att prissättningen av samhällsomfattande posttjänster ska vara öppen för insyn och icke-diskriminerande) är avsedda att minska risken för korssubventionering. Reglerna har en preventiv funktion men är inte tillräckliga som skydd mot korssubventionering.

Ett uttryck för detta är det faktum att det idag kostar nio kronor att skicka ett brev som privatperson, men på den konkurrensutsatta delen av marknaden distribuerar Postnord brev för mindre än två kronor styck. En delförklaring till den stora prisskillnaden är att företagspost inte samlas in, vilket innebär en besparing jämfört med brevlådepost. Men att Postnord delar ut post för en femtedel av kostnaden där det finns konkurrens jämfört med vad som behövs när det inte råder konkurrens väcker ändå frågetecken.

Mot denna bakgrund ifrågasätter Framtidens distribution Postnords argument att minskade brevvolymer och intäkter måste kompenseras med portohöjningar. För det första finns inga indikationer på att Postnords brevaffär i Sverige skulle gå med underskott, för det andra har de aldrig redovisat hur minskade brevvolymer påverkar deras kostnader, vilket borde var ett villkor för att genomföra portohöjningar. För att hantera minskade intäkter i spåren av fallande brevvolymer finns det inget som hindrar Postnord från att höja priserna på den industriella posten, det vill säga där det råder konkurrens.

Det vore därtill det mest logiska med tanke på att Postnord tappar volymer även på detta marknadssegment som också är ungefär fem gånger så stort som segmentet frimärkt post. Så varför är Postnord så fokuserade på att höja priserna på det minsta marknadssegmentet, där det saknas konkurrens, istället för att höja priset där man inte begränsas av något pristak och där även små prisjusteringar kan ge stora intäkter?

Postnord har dessutom de senaste åren genomfört kraftiga prishöjningar på portot, vilka långt ifrån är förenliga med de justeringar av portot som postförordningen medger. 2018 höjde Postnord portot med 28 procent, från sju till nio kronor. Trots pristaket har det vanliga brevportot höjts från 6,50 kronor 2016 till 9 kronor 2018. Det är en prishöjning på drygt 40 procent under en tidsperiod då KPI stigit med mindre än 3 procent, vilket möjliggjorts av marginella förändringar i tjänstens utformning.

Framtidens distribution anser att Postnords prissättning framstår som märklig. Som det ser ut idag täcker pristaket endast ca 17 procent av brevvolymerna, där konkurrensen från andra aktörer är i stort sett obefintlig. Det är dessa 17 procent regeringens förslag riktar in sig på. På övriga 83 procent av brevmarknaden råder det konkurrens mellan flertalet aktörer. På detta marknadssegment har knappt några prishöjningar alls skett under det senaste decenniet.

I slutbetänkandet av 2015 års postlagsutredning konstateras att priset för industriell B-post/ekonomibrev i flera fall de facto sjunkit under de sista åren. I betänkandet konstateras att ”priserna för icke avtalskunder har höjts kontinuerligt medan de för avtalskunder inte har ökat alls i samma takt. Detta synes vara en fortsättning på den utveckling som observerats alltsedan marknaden avreglerades på nittiotalet.” Vidare konstateras att ”Orsakerna till prisskillnaderna är alltså, förutom kundspecifika kostnadsbesparande prestationer och inlämnade årsvolymer, ett högt konkurrenstryck på sändningsmarknaden.”[2]

En viktig formell invändning är att regeringen i sin skrivelse påstår att företag, organisationer och myndigheter som inte kommunicerar digitalt utan skickar brev inte får några ekonomiska konsekvenser av ett ändrat prishöjningstak, eftersom de ”har större möjligheter att förhandla om portopriserna och därmed inte påverkas på samma sätt”. Detta är en direkt felaktighet. Faktum är att det strider mot postlagen att förhandla priser för porto betalt och frankeringsmaskin och innebär att varken små företag, organisationer eller myndigheter har några möjligheter alls att förhandla priser med Postnord. Konsekvensen är att det främst är småföretag som får betala notan för detta.

Framtidens distribution har också invändningar gällande finansieringen av ett eventuellt höjt frimärksporto. Konsekvensen av regeringens förslag är att privatpersoner och småföretag får finansiera Postnords volymtapp. Rimligare är att låta de kunder som skickar mest post, det vill säga kunderna på den industriella postmarknaden, stå för kostnadsökningarna. En enkel matematisk övning ger dessutom vid handen att samma effekt som Postnord får av att höja priset med 1-2 kronor på frimärket får bolaget genom att höja priset med 10 öre på den konkurrensutsatta delen av marknaden.

Sammanfattningsvis är Postnords fokus på portot för enstaka försändelser svårbegripligt. Att det är just på den del av marknaden där man i praktiken är monopolist som man vill koncentrera prishöjningar till är något som får varningsklockorna att ringa. Ska staten tillmötesgå Postnords begäran att få höja portot på enstaka brev bör ett minimikrav vara en total och offentlig redovisning av ekonomin i bolagets brevaffär, inte bara vid ett tillfälle utan löpande.

Framtidens distribution anser inte att nuvarande pristaksmodell är optimal på så sätt att den har visat sig vara otillräcklig som skydd mot korssubventionering. Däremot är den är tydlig, transparent och har en preventiv funktion. Av den anledningen vore det djupt olyckligt om Postnord får gehör för sin önskan att begränsa och försvaga pristaket eftersom det innebär ett försvagat skydd mot korssubventionering, vilket stärker Postnords ställning gentemot konkurrenter på den konkurrensutsatta delen av marknaden. Mot denna bakgrund avstyrker Framtidens distribution regeringens förslag.

 

Stockholm den 22 maj 2019

Ravindra Parasnis
vd Grafiska Företagen
Kaj Peterson
partner/grundare 21 Grams
Martin Modig
vd CityMail

 

[1] SOU 2016:27, s. 179.

[2] SOU 2016:54, s. 80.

Seminarieinbjudan: En postmodern framtid – Politiska förslag för ökad konkurrens och mångfald

Välkommen till ett seminarium där Arena för framtidens distribution presenterar en rapport med förslag på politiska reformer för ökad konkurrens och mångfald på produktions- och distributionsmarknaden.

Datum: Torsdagen den 13 juni kl. 11.30–13.30.
En lättare mingellunch serveras mellan 11.30–12.00.
Plats: Sturegatan 15.
Anmälan: Maila namn + ev. matpreferenser till info@framtidensdistribution.se senast måndag 10 juni.

Digitaliseringen och förändrade kommunikationsmönster förändrar på ett genomgripande sätt hur vi producerar och distribuerar försändelser. Trots detta har det konkurrensrättsliga regelverket och ägarstyrningen av statliga Postnord inte anpassats till denna utveckling. Postnord tillåts utnyttja sin dominerande marknadsposition samtidigt som man expanderat, och fortsätter att expandera, till nya delmarknader. Det skadar konkurrensen och mångfalden på marknaden och genomgripande reformer behöver komma till snarast.

Seminariet inleds med att representanter från projektets huvudmän presenterar rapportens reformförslag. Efter det kommenteras reformförslagen av Christian Sandström, docent och forskare vid Ratio och Chalmers, och Alf Karlsson, f.d. statssekreterare hos Peter Eriksson (MP). Därefter följer en paneldiskussion med talespersoner i postfrågor från tre riksdagspartier: Denis Begic (S)Jessika Roswall (M) och Mikael Larsson (C)

Moderator: Allan Åberg, partner Paues Åberg Communications.

Varmt välkommen!

Initiativtagare