En postreform för bättre konkurrens

#SanningenomPostnord

Monopol och marknadsdominans brukar alltid leda till att konsumenterna får betala mer och får en sämre service. Det gäller också postmarknaden.

Det hävdas återkommande att det är konkurrensen och marknadsförändringar som inneburit försämringar och att de privata aktörerna plockar russinen ur kakan.

Låt oss ge en annan bild av postmarknaden än den gängse.

Marknadsdominansen är slående och utnyttjas maximalt

1993 blev Sverige första land i världen att avskaffa brevmonopolet. I och med detta tilläts även privata aktörer att samla in och dela ut brev och annan post. Trots det domineras postmarknaden nästan 30 år efter avregleringen fortfarande totalt av statliga Postnord, som har en marknadsandel på 80 procent på brevmarknaden.

Denna position utnyttjas på ett sätt som snedvrider konkurrensen. Dessutom expanderar Postnord på flera områden som ligger utanför bolagets kärnverksamhet. Genom att systematiskt tänja på sitt uppdrag och det regelverk man verkar inom har Postnord skaffat sig en stark ställning inte bara inom brevdistribution utan även på angränsande marknader såsom morgontidningsdistribution, logistiktjänster, utdelning av oadresserad direktreklam, pakethantering, tryckeri, print- och kuverteringstjänster.

Målet för avregleringen var ökad mångfald och konkurrens. Ur detta perspektiv är Postnords dominans ett tecken på att reformen inte lyckats. Hur kunde det bli så?

En grundläggande skillnad mot avregleringar på andra marknader är att det statliga monopolföretaget på postområdet i princip lämnades orört. När apoteksmarknaden avreglerades var en central faktor att bryta upp det statliga monopolföretaget i fler mindre. På teleområdet privatiserades det gamla monopolföretaget och på bilprovningsområdet var efterfrågan på fler aktörer så stark att det omedelbart etablerades konkurrens och en mångfald av aktörer.

Det faktum att Postnord utgör den dominerande aktören innebär att man inte kan tala om en fungerande konkurrens på marknaden. Det blev fel från början eftersom det saknades kraftfulla konkurrensfrämjande regler för postmarknaden. Det har tidigare konstaterats att liberaliseringens följdlagstiftning på postområdet var för knapphändig när det gällde att skapa gynnsamma konkurrensförutsättningar.

Vid sidan av den starka marknadsställningen har Postnord andra fördelar, nämligen att som enda företag kunna erbjuda distribution i hela landet. Den riksomfattande distributionen gör också att Postnord kan ha ett rabattsystem som försvårar eller omöjliggör för mindre aktörer att konkurrera på lika villkor och gör det svårt för nya aktörer att etablera sig.

Avregleringen av postmarknaden är ofullbordad.  

Postnord Sverige tjänar pengar

Den verklighetsbild som cirkulerar är att den vikande brevvolymen måste leda till förändrade villkor för Postnords verksamhet. I början av 2020 förekom en omfattande rapportering om att bolaget var på ruinens brant. Faktum är att förra året presenterade Postnord sitt bästa bokslut någonsin – trots allt färre brev skickades.  2021 har börjat lysande.

Tittar man specifikt på Postnord Sverige AB så har den verksamheten gått med vinst varje år sedan 2010.

Samtidigt sitter just nu en statlig utredning och arbetar med frågan om ”hur den samhällsomfattande posttjänsten ska finansieras när den inte längre kan vara fullt ut självfinansierad”. Olika modeller som innebär en viss skattefinansiering av den samhällsomfattande posttjänsten ska utredas. Detta trots att det inte finns några offentliggjorda siffror som visar hur lönsamheten i den samhällsomfattande posttjänsten utvecklats.

I själva verket är det i det närmaste omöjligt för utomstående att få information om Postnords lönsamhetsutvecklingen på den svenska brevmarknaden. 2015 slutade Postnord redovisa lönsamhetsutvecklingen, utan nöjer sig idag med att tala om vikande brevvolymer. Att döma av en formulering ”bibehållen lönsamhet i brevaffären” som återfinns i den senaste kvartalsrapporten (sid 4) går brevverksamheten utmärkt. Idag skickar vi paket som aldrig förr. En mycket stor andel av de paket som skickas är små och klassas därmed som brev, vilket gör att den ökade e-handeln faktiskt kommer att synas i statistiken som brev vilket i viss utsträckning väger upp för de allt färre traditionella breven även om man tittar snävt para på kategorin brev. Den ökade digitaliseringen och e-handeln innebär kort och gott nya möjligheter för Postnord att tjäna pengar. Eftersom Postnord är ledande även på paketmarknaden har de goda möjligheter att tjäna pengar på denna omställning.

Det finns inga belägga för att den samhällsomfattande posttjänsten måste ha skattesubventioner. Postnord är inte i kris. Postnord tjänar pengar.

Det behövs en förändring

Postnords prioriteringar, ekonomi och verksamhet har allt för länge fått styra den förda politiken. Resultatet talar för sig självt: deras starka ställning på marknaden.

Ytterst handlar det om ett val mellan att låta ett enda statligt ägt företag fortsätta dominera på marknaden eller att reformera regelverk och ägarförhållanden på ett sätt som möjliggör konkurrens mellan en mångfald av fristående aktörer.

Politiker som tror på marknadsekonomi borde ställa sig frågan om dagens situation med en marknadsandel för Postnord på 80 procent ligger i linje med förväntningarna om ökad konkurrens på postområdet.

Nu behövs det en radikal postreform likt de vi sett på till exempel apoteksmarknaden och inom telekom.