Postnord är inte i den kris de målar upp. Postmarknadens verkliga problem är bristande kvalitet och långsam anpassning. Subventioner till Postnord är inte lösningen, skriver initiativtagare till Arena för framtidens distribution.

Det är inte regering och riksdag som beslutar om postpolitiken i Sverige. Den tillsatta postlagsutredningen är ett beställningsverk från Postnord. Ett resultat av ett intensivt lobbyarbete på socialdemokratiska statsråd som vill gynna statlig verksamhet. En utredning som utlovades skulle vara bred och skapade förhoppningar om en genomlysning av den svenska postmarknaden.

Resultat: en utredning som ska överväga statliga finansiering av Postnords så kallade samhällsomfattande posttjänst (SOT). Dessutom en förändring i en förordning som sänker kraven på hur lång tid det ska ta att dela ut brev.

Försämrad service

Med Postnord vid spakarna väntar försämrad service och subventioner från skattebetalarna. Parallellt med att dessa förändringar höjer Postnord portot.

”Skickligt och skamlöst”

Den verklighetsbild som Postnord har satt i sitt lobbyarbete är att den vikande brevvolymen framtvingar förändringar. I början av 2020 hävdades Postnord vara på ruinens brant. Både skickligt och skamlöst.

I går presenterade Postnord sitt resultat för 2020. Annemarie Gardshol, Postnords koncernchef, konstaterade då att med en vinst på 794 miljoner kronor är detta bolagets bästa årsresultatet sedan Postnord bildades 2009. Detta sker parallellt med att allt färre brev skickades.

Postnord är inte i kris. Postnord tjänar pengar, och tjänar särskilt mycket pengar på att dela ut brev i Sverige. I går, i dag och även i morgon.

Ifrågasatt verklighetsbild

Det är anmärkningsvärt att Postnord i det pressmeddelande där man aviserar att man höjer brevportot från 11 till 12 kronor hävdar att detta är nödvändigt ”fram tills dess Postnord får statliga subventioner”. Postnord har redan intecknat det som postlagsutredningen ska utreda, om subventioner till Postnord är en bra idé – vilket det absolut inte är. Postnord ser uppenbarligen den demokratiska processen som ett rundningsmärke.

Det finns en annan verklighetsbild än den Postnord ger.

Oreglerad prissättning

Postnord har handlingsutrymme att hantera merkostnader för fallande volymer. Portot får höjas för att täcka merkostnaden för fallande volymer. Det behövs varken subventioner eller möjligheter att försämra servicen. Men än viktigare är att frimärksposten, som träffas av portoregleringen, utgör bara ett fåtal procent av den totala brevvolymen. Prissättningen på den industriella posten som står för mer än nittio procent av brevvolymerna är inte reglerad. Här liksom när det gäller hanteringen av större paket, kan Postnord, nu liksom tidigare ta vilka priser man vill.

Postmarknadens verkliga problem är bristande kvalitet och långsam anpassning och utveckling av tjänster till en ny verklighet. Bristen på konkurrens är förklaringen. Lösningen är inte att återupprätta ett de facto-monopol igen, även om Postnord önskar det.

Marknadsdominansen är felet

För att värna den konkurrens som trots allt finns måste regleringen kring den samhällsomfattande posttjänsten kvarstå. Postnord vill få till stånd regulatoriska lättnader för att runda dessa bestämmelser. Det skulle göra det möjligt för dem att tjäna mer pengar – och på sikt minska konkurrensen och därigenom tjäna ännu mera pengar. Detta ligger inte i medborgarnas intresse.

Ett system det inte är något fel på, och som tjänar marknaden och konsumenterna väl, finns det inga skäl att göra inskränkningar i. Felet på postmarknaden är Postnords marknadsdominans.

Svagt politiskt intresse

Det politiska intresset för postmarknadsfrågor är svagt. För regeringen är det uppenbart att det är viktigare att Postnord är lönsamt än att medborgare och företag får en bra postservice grundad i en sund konkurrens. Det är orimligt att ett statligt jätteföretag driver politiken framför sig och får till stånd förändring efter förändring som endast gynnar deras egna intressen. Sätt stopp för det.

 

Håkan Malmros
Förbundsordförande, Fria postoperatörers förbund
Ravindra Parasnis
Vd, Grafiska företagen
Roland Tipner
Grundare, Svensk direktreklam (SDR)
Stefan Blomqvist
Vd, 21 Grams

 


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Initiativtagare